ATRIUM LJUNGBERG
Helena Martini, HR-chef: ”Utan våra medarbetare är vi ingenting”

Hur får man medarbetarna att dra åt samma håll?

Hur skapar man engagemang och hur bygger man en arbetsplats som människorna vill komma till?

Det vet Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg.

I Sickla utanför Stockholm tornar lyftkranarna upp sig mot himlen. Nya byggnader och kvarter växer fram sida vid sida med de gamla industrierna.

Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, som nyligen utsågs till ett av världens mest innovativa företag, är en av aktörerna bakom spakarna.

– Vi vill bygga hus och skapa miljöer där det finns en historia, där människor vill vara. På samma sätt tänker vi som arbetsgivare. Vi vill vara en arbetsplats som människor vill vara på.

 

Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg.
Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg.

 

Det säger Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg sedan 13 år tillbaka. Hon berättar stolt om allt Atrium Ljungberg gör med Sickla. För det handlar om mycket mer än att bara bygga hus. När Atrium Ljungberg satte sig vid ritbordet så var det för att skapa ett sammanhang. Att utveckla och ta hand om en plats, att bygga och förvalta med ett syfte.


”Vi saknade en stark gemenskap.”


Men att gå från långsiktiga visioner till kraft och engagemang från varje medarbetare är aldrig enkelt. Det gäller att alla inblandade ser samma sak. Hela organisationen måste veta vart man ska.

Det här var det första Helena Martini tog tag i när hon började på Atrium Ljungberg.

– Vi var väldigt många bolag inom bolaget. Vi var utspridda och saknade en stark gemenskap. Vi började därför med att definiera vilka vi var. Vi satte upp gemensamma mål och skapade en ram för vad det innebar att arbeta hos oss och hur vi skulle vara mot varandra, säger hon.

Hon gjorde som husbyggare alltid gjort. Hon började med grunden.

– Vad kan vi medarbetare enas om? Vad är det vi är till för? Vad ska vi göra. Hur gör vi det? Det här var frågor som vi behövde bena ut. Var och ens uppdrag behövde bli supertydligt. Då får man engagemang, säger Helena Martini.

Som den rutinerade HR-chef Helena är, såg hon tidigt vad som var särskilt viktigt: bekräftelse och lärande.

– Utvecklingen går oerhört fort på alla fronter. De kommande tio åren kommer det garanterat att hända mer än vad det gjort de senaste 100 åren. En nyckelkompetens behöver därför vara viljan att hela tiden lära sig nytt. Och för att få det att fungera så är feedback en viktig del. Både att ge och ta, att reflektera över sin prestation och kring hur man bidragit till sina kollegors framgång.

”Jaget för laget”. Att göra varandra bättre. Eller snarare tillit, kamratskap, respekt, rättvisa och stolthet. Så beskriver Helena Martini det mindset som hela tiden driver Atrium Ljungberg framåt.


”Det är verkligen ett wow-ögonblick när det sker.”


Att vara en arbetsplats som människor vill vara på kan betyda många saker. Som anställd på Atrium Ljungberg har man vid sidan av sitt uppdrag ett smörgåsbord av förmåner och aktiviteter att välja bland. ”Vi har något för alla”, menar Helena Martini.

Hållbarhet är ett centralt begrepp både utåt och inåt i organisationen och innefattar allt från det obligatoriska friskvårdsbidraget och rehab-försäkring till PT-ledda träningspass och förmånscykel. Bland mycket annat.

Sedan hösten 2022 har man också erbjudit medarbetarna hälsorådgivning genom IMR. En förmån som ligger helt i linje med företagets högt ställda hållbarhetsambitioner.

– När människor mår bra så presterar de bra. Och jag ser att det finns så otroligt mycket potential man kan frigöra i människor när de får förutsättningar för att må bra. Det är verkligen ett ”wow”-ögonblick när det sker.

Det som skiljer hälsorådgivningen från övriga aktiviteter som Atrium Ljungberg erbjuder sina medarbetare, är att den helt och hållet anpassas efter varje individs behov och mål. Tillsammans med en hälsorådgivare får varje enskild medarbetare stöd, rekommendationer, program och uppföljning inom allt från fysisk aktivitet, kost, allmänt hälsotillstånd, smärta och återhämtning.

– Jag är jätteglad att så många medarbetare är med på hälsorådgivningen. För även om man tränar mycket så innebär det inte att man inte behöver stöd. Eftersom hälsorådgivningen är helt individuell så går det alltid att utforma mål och vägar framåt för varje medarbetare.

– För man måste komma ihåg att det spelar ingen roll hur många hus vi bygger. Utan våra medarbetare är vi ingenting, säger Helena Martini.

Hur hänger hälsa, engagemang och lönsamhet ihop?
Vad betyder det att ha en ”buffert” mot stress?

Ladda ner vår kostnadsfria guide!

I den berättar vi vad sjuknärvaro betyder och hur du kan motverka den. Du får också inblick i hur du kan arbeta förebyggande med hälsa i ditt team.


"Ta fram en nationell strategi för att bryta stillasittandet"

Svenskar tillbringar 70% av sin vakna tid sittande eller liggande.

Endast var tionde 15-årig flicka når rekommendationerna om en timme fysisk aktivitet om dagen.

Aldrig i historien har vi rört oss så lite som nu.

Det skriver Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet i en debattartikel i Svenska Dagbladet (7 juni). I artikeln, som är undertecknad av bland andra Per Nilsson (rektor på GIH), Caroline Waldheim (Svenska Fotbollförbundet), Kajsa Mickelsson (Regeringskansliet) och Mai-Lis Hellénius (Professor och överläkare), föreslår man att regeringen tar fram en nationell strategi för att bryta stillasittandet.

Ur debattartikeln:

Priset för det bekväma, stillasittande samhälle vi byggt ser vi i ökad övervikt och fetma och ökad psykisk ohälsa. Unga är i dag i sämre skick när det gäller kondition, muskelstyrka och motorik än föregående generationer. Hälso­klyftorna ökar för varje år och livslängden för kvinnor med kortare utbildning minskar.

Vi ser konsekvenserna i ökade kostnader för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, vissa cancerformer och demens­sjukdomar samt i ökade kostnader för sjukfrånvaro. Allra tydligast ser vi hur bristen på vardags­rörelse slår mot grupper med sämre förutsättningar att leva ett hälsomässigt gott liv. Personer med intellektuell funktions­nedsättning dör i dag 15–20 år tidigare, ofta på grund av välfärds­sjukdomar som hade kunnat förebyggas.

I slutbetänkandet till socialminister Jakob Forssmed konstateras att ”forskningens budskap är glasklart: Fysiskt aktiva sover bättre, mår bättre och presterar bättre. Nya studier visar att vardags­rörelsen har större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott.”

Parallellt med detta lämnar kommittén förslag inom ett antal områden som enligt forskningen är särskilt viktiga för att möjliggöra fysisk aktivitet:

  1. Möjliggör daglig rörelse i skolan
  2. Hälsosamma och aktiva transporter
  3. Öka möjligheterna till en aktiv fritid

”Vi vet vad konsekvenserna av för lite fysisk aktivitet och långvarigt stillasittande är för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället i stort. Vi vet att lösningen egentligen är enkel: Vi behöver skapa ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och vardags­rörelse. Vi vet tillräckligt för att agera nu.”

Läs hela artikeln på SvD.


Vill du veta mer om vikten av balans mellan fysisk aktivitet, återhämtning och kost?

Läs vår intervju med Elin Ekblom Bak.

Hur hänger hälsa, engagemang och lönsamhet ihop?

Ladda ner vår kostnadsfria guide om strategiskt hälsoarbete i praktiken.

Ladda ner guiden

Tidningen Chef: "Hälsan viktigare än karriären"

95% av de högsta cheferna är medvetna om att de har ett ansvar för medarbetarnas mående.

68% erkänner att de inte gör tillräckligt för att säkra de anställdas hälsa.

Det visar en ny studie som tidningen Chef rapporterar om.

Att hälsoarbetet blir allt viktigare framgår tydligt i en ny rapport som genomfört av Deloitte och Workplace Intelligence (2022).

Den visar att:

  • 70 procent av toppcheferna överväger att byta till ett mer hälsosamt jobb då de rankar hälsan högre än karriären.
  • 95 procent av de högsta cheferna är medvetna om att de har ett ansvar för medarbetarnas mående.
  • 68 procent erkänner att de inte gör tillräckligt för att säkra de anställdas hälsa.

I studien deltog 1 050 chefer och 1 050 anställda.

Läs mer på Chef.se


Vill du öka hälsan på din arbetsplats?

Ladda ner och läs vår guide!


Hur många timmar ska man sova?

Sömnen är den enskilt viktigaste faktorn för kroppens återhämtning. En vanlig biverkning om du under längre tid har problem med att sova, är att du har lätt för att bli sjuk.

Här är tre tips som får dig att sova bättre.

Sover du dåligt? Då är du inte ensam. En undersökning utförd av Kantar Sifo (2022) visade att så många som 7 av 10 upplever sömnproblem.

Men varför är sömnen viktig?
Är det skillnad på återhämtning och sömn?
Hur många timmar ska man sova?

För att reda ut de sakerna så behöver vi förstå vad som ligger till grund för en god hälsa. Kortfattat så är fysisk aktivitet, kost och återhämtning de tre viktigaste komponenterna för att skapa en bra hälsa. Om vi får för lite av någon del så reagerar kroppen mer eller mindre direkt. Vi blir på dåligt humör, trötta och orkeslösa. De långtgående konsekvenserna är fler och mer allvarliga. Inte minst ökar risken för en rad sjukdomar. När vi inte mår bra fysiskt så minskar också vår förmåga att hantera och stå emot stress.

Läs mer om vikten av balans mellan fysisk aktivitet, återhämtning och kost här.

När det gäller återhämtning så är det i många fall väldigt individuellt. Att vara aktiv och träna eller att ta en promenad är lika mycket återhämtning som att läsa en bok. Vi är alla olika och har olika behov.

Gemensamt för alla människor är dock behovet av sömn.

Att emellanåt sova dåligt är inget stort problem. Kroppen kompenserar bristen på sömn genom att nästa natt sova djupare. Men att under längre perioder sova dåligt kan vara skadligt eftersom det påverkar hjärnans så kallade uppbyggnadsprocesser.

Under sömnen bearbetar hjärnan intryck och lagrar ny kunskap. Kommunikationen mellan cellerna som styr nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet ökar. I kroppen sjunker temperaturen, pulsen och blodtrycket. Nya celler bildas och ersätter gamla.

Kort sagt, sömnen är helt avgörande för att vi ska överleva.

Hur mycket ska man sova per natt?

– Så länge du kan och behöver efter dina förutsättningar. Sömnbehovet skiljer sig åt från person till person. Men om jag var tvungen att koka ner det till en allmän rekommendation så säger jag inte mindre än sex timmar, säger David Liu, ansvarig för hälsorådgivningen på IMR.

3 tips till dig som har svårt att sova

  1. Maxa mörkret
    När det är mörkt utsöndras melatonin, det magiska hormonet bakom en god nattsömn.
  2. Coola ner
    Kroppstemperaturen går upp på dagen och ner på natten. Följer vi denna rytm så följer vi även den biologiska dygnsrytmen.
  3. Håll rutinen
    Hjärnan reglerar efter förväntan. Att ha goda rutiner inför sömnen signalerar till hjärnan ”nu är det dags att dra igång sömnmaskineriet”, som i sin tur underlättar sömnen.

Vill du lära dig mer om sömnens betydelse och få fler tips på vad du kan göra för att sova bättre?

Anmäl dig till vårt kostnadsfria webinar med David Liu.

Mer info och anmälan här!

Kostnadsfritt webinar om sömn

Vill du ha fler tips på vad du kan göra för att sova bättre? Vill du veta vad sömntryck innebär? Titta på vårt webinar där David Liu fördjupar sig i återhämtning och sömn.

ON-DEMAND WEBINAR

Se webinar direkt

3 chefer om varför de satsar på hälsan

Kostnadsfria guide – ladda ner och läs direkt.

Ladda ner guiden

NORION BANK
Martin Nossman: "Mitt yttersta ansvar är att folk ska må bra"

Han avskyr hierarkier och politik.
Det hämmar glädje, engagemang och initiativkraft.

Han säger hellre ”medledare” än medarbetare.
För det betonar att de tillsammans leder bolaget framåt.

När Collector Bank nu ömsar skinn* ser han det som sin viktigaste uppgift att alla ska må bra på jobbet.

För fyra år sedan hade Martin Nossman huvudbry. Collector Bank behövde göra en kursändring. Från att fokusera på tillväxt och tech till att bli mera bank. Fokus sattes på lönsamhet, kostnadseffektivitet och ordning och reda.

Men var det verkligen det medarbetarna ville göra?

– Jag var livrädd för att de skulle tänka ”fy fan, vilket tråkigt företag vi har blivit”. Men när vi tittade på vår eNPS (Employee Net Promoter Score) så blev jag positivt överraskad. Den hade ökat kontinuerligt sedan vi drog i gång omställningen. Dessutom helt i linje med lönsamheten. Det känns superkul, säger han.

Förändringsresor går sällan spikrakt. Förr eller senare kör man i diket. Att lyckas få en eNPS på 51 är en bedrift oavsett. Så vad är hemligheten?

Hur får man medledarna med sig när det gäller som allra mest?
Hur skapar man en sund och högpresterande arbetsmiljö?

Martin Nossman är övertygad om att det på olika sätt handlar om att göra det enkelt. Något som ibland kan vara ganska svårt.

– Vi har kommunicerat mycket kring vår nya riktning och vad som är vår plan framåt. Tidigare var vi nog för spretiga, vi gjorde för många olika saker. Men jag tror att gemenskap, delaktighet och trygghet är centrala delar i människors välbefinnande. Och det fångade vi upp bra genom vår kommunikation, säger Martin Nossman.


”Man ska inte komma hem och vara dränerad på energi. Det är inte så livet ska vara.”


Tydlighet och kommunikation är också saker Martin Nossman försöker praktisera i sin roll som vd. Hans ansvar mot aktieägarna är glasklart och mätbart ner på sista raden. Men hjärtat bultar för en annan fråga.

– Mitt yttersta ansvar är att människorna i bolaget mår bra, har kul, utvecklas och fylls med energi. Vi lägger alla väldigt mycket tid på jobbet och hjärnan snurrar hela tiden. Man ska inte behöva komma hem och vara helt och hållet dränerad på energi. Det funkar inte i längden. Det är inte så livet ska vara, säger han.

Att Collectors eNPS och lönsamhet gick hand i hand blev ett kvitto på det Martin Nossman själv funderat på. Att medarbetare som mår bra gör ett bättre jobb. Och på den punkten har hälsorådgivningen genom IMR varit en viktig pusselbit.

– Jag tror stenhårt på IMR. Det är en bra utgångspunkt för att skapa hälsa på arbetsplatsen. Hälsorådgivarna är väldigt uppskattade bland våra medarbetare. De är genuina och kunniga, säger han.

Collector Bank har samarbetat med IMR sedan hösten 2021. Man inledde med en allmän hälsoscreening och digitala möten med IMR:s hälsorådgivare. Ett år senare gjordes fysiska tester med objektiva mått på rörlighet, styrka och kondition.


”Jag är oerhört tacksam för att vi har möjlighet att samarbeta med IMR.”


Pia Krusén Eriksson jobbar som Head of Product & Development på Collector Bank. Hon är tacksam över samarbetet med IMR, både när det gäller det fysiska och det mentala.

– IMR gör att jag känner mig inspirerad och glad. Jag vet att jag alltid kan höra av mig om det är något, både när det gäller knopp och kropp. Jag gillade särskilt testerna. De gjorde att jag fick mer energi och pepp att bibehålla min rörlighet. Jag är oerhört tacksam för att vi har möjlighet att samarbeta med IMR.

Det uns av oro Martin Nossman kände för fyra år sedan, när han inledde bygget av Collector 2.0, finns det inget spår av i dag. Medledarna är med på tåget. För det känner han tacksamhet.

– Det sista jag gör innan jag somnar på kvällen är att ta fram papper och penna och skriva ner tre saker jag är tacksam över. På så vis sätter jag markören åt rätt håll och kan fokusera på allt som är positivt.

Vad står det på lappen från igår kväll?
– Att jag är tacksam för min familj. Och att jag ser fram emot våren.

* I slutet av mars ansökte Collector Bank AB om ett namnbyte till Norion Bank AB.

Hur hänger hälsa, engagemang och lönsamhet ihop?
Vad betyder det att ha en ”buffert” mot stress?

Ladda ner vår kostnadsfria guide!

I den berättar vi vad sjuknärvaro betyder och hur du kan motverka den. Du får också inblick i hur du kan arbeta förebyggande med hälsa i ditt team.


DIDNER & GERGE
En udda fågel i fondvärlden

Att ”tänka långsiktigt” och ”sitta still i båten” låter inte helt ovanligt för att komma från en fondförvaltare.

Men det är precis det som är hemligheten bakom Didner & Gerges succé. Det är också det som gör att medarbetarna trivs på jobbet.

– Jag vill gärna påstå att vi tänker holistiskt kring våra medarbetare, säger Helena Hillström, vd.

I en bransch som ofta förknippas med högt tempo och tufft klimat går Didner & Gerge mot strömmen. Med huvudkontoret i Uppsala, platsen där allting startade för snart 30 år sedan, håller man storstadshetsen på lagom avstånd. Och även om Stockholmsfilialen är belägen endast ett stenkast från Stureplan, så råder här ett ovanligt lugn. En oas, mitt på Kungsgatan.

– Man måste ta det lugnt, tänka långsiktigt och vara uthållig när man sysslar med det vi gör. Så har vi gjort från första början och så gör vi än i dag. Därför passar det oss väldigt bra att ha vår bas i Uppsala, säger Helena Hillström, vd sedan 13 år tillbaka.

Didner & Gerge är en aktiv fondförvaltare. Aktiv innebär att de lägger en stor portion av sin tid på att göra noggranna analyser av bolagen de vill investera i och att de lär känna alla delar av organisationen. Nålsögat för att bli en del av Didner & Gerges portfölj är extremt litet. Men så är också försiktighet en del av investeringsfilosofin.

– När våra förvaltare köper ett bolag så tänker de att de ska äga företaget för evigt. Så funkar det givetvis inte alltid i praktiken, men det är så vi ser på vårt ägande. Det är den horisonten vi tittar på, säger Anna S Marcus, kommunikationschef.


"En hederssak att hålla vad vi lovar"


Tålamod, trygghet och lugn. Tre flitigt återkommande ord när man pratar om Didner & Gerge. När Uppsala Nya Tidning hälsade på hos företaget inför utmärkelsen ”Årets företagare 2017” konstaterade de samma sak: ”Återkommande ord under intervjun är tålamod, trygghet och lugn.”

Helena Hillström menar att det är just det som gjort dem så framgångsrika.

– För oss är det en hederssak att hålla vad vi lovar. Det är det som är vi. Därför måste vi sitta lugnt i båten, vara tålmodiga och trygga både utåt och inåt. Även när det stormar, säger hon och fortsätter:

– Det här sätter våra medarbetare en enorm stolthet i att göra på ett bra sätt.

Att tänka långsiktigt även när det gäller medarbetarna är en självklarhet på Didner & Gerge. Personalomsättningen är låg och en del av förklaringen har att göra med den mänskliga omtanken, värmen – och hälsan.


"Det spelar ingen roll vem man är eller vilka förutsättningar man har, alla kan få bättre hälsa och må bättre genom IMR."


– Vi vill inte att folk ska jobba över. Då håller man inte i längden. Just därför passar det så bra med IMR. Det spelar ingen roll vem man är eller vilka förutsättningar man har, alla kan få bättre hälsa och må bättre genom IMR, säger Helena Hillström.

Samarbetet mellan IMR och Didner & Gerge är inget undantag från den långsiktiga filosofin. Hållbara medarbetare är inget projekt man påbörjar och avslutar. Snarare ett ständigt pågående arbete. Med positiva resultat både på kort och lång sikt.

– Vi ser tydligt att våra medarbetare mår bra. Och det är underbart att ses på kontoret igen. Att sitta isolerad som många gjorde under pandemin mår man inte bra av. Det är här på kontoret som vi peppar varandra och bygger relationer, säger Helena Hillström.

Didner & Gerge må tillhöra en konservativ bransch och det skulle vara enkelt att fortsätta göra som man så framgångsrikt alltid gjort. Men riktigt så fungerar man inte, menar Helena Hillström.

– Vi är entreprenörer och kommer så att förbli. Utveckling ligger i vårt DNA. En stark drivkraft hos alla här är att hela tiden göra saker lite bättre. Även det hänger bra ihop med IMR. Att hela tiden sträva framåt.


Elin Ekblom Bak: "Kroppen struntar fullständigt i var du rör på dig"

Att fysisk aktivitet är bra och viktigt känner alla till.

Men vad händer i kroppen när vi rör på oss? Hur kan fysisk aktivitet förebygga sjukdom? Och varför har personer med fysiskt krävande arbeten sämre kondition än personer som sitter bakom ett skrivbord?


– I grund och botten är vi människor skapade för att röra på oss. Inte för att sitta på en stol.

Elin Ekblom Bak tar de 44 trappstegen till konferensrummet med snabba fötter. ”Motion behöver inte vara så svårt”, säger hon i farten. Som docent och forskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH), är det hennes jobb att samla in data, kartlägga, analysera och skapa ny kunskap. I hennes fall med inriktning på fysisk aktivitet och folkhälsa. Det senare ett område hon konstaterar är långt ifrån jämlikt.

– Den stora utmaningen är hälsogapet. Vissa mår ganska bra och har ett stort manöverutrymme för att leva hälsosamt. Andra har sämre förutsättningar och löper en mycket större hälsorisk. Hur ska vi prioritera och lyckas nå den gruppen?

När det kommer till att röra på sig så lyfter Elin fram vikten av att hitta ”sin grej”. Det man verkligen gillar att göra. Hittar man den finns alla förutsättningar att få en balans mellan fysisk rörelse, kost och återhämtning. Och att må bra på lång sikt.

– När vi har en bra balans mellan aktivitet och vila så gynnar det kroppens alla system. Då funkar hjärtat som det ska, blodet flyter på och våra kärl får vad de behöver. När vi anstränger oss och musklerna rör sig så frisätts ämnen som är jätteviktiga för resten av kroppen. Därför är det så viktigt att vi rör på oss, säger hon.

Fysisk rörelse har även goda effekter på en mängd olika sjukdomar och diagnoser:

– Ungefär 40 olika sjukdomstillstånd kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet. Alltså 40 olika tillstånd som man annars med olika läkemedel försöker behandla, kan man förebygga genom fysisk rörelse. Till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, metabola syndrom och demens, säger Elin Ekblom Bak.

Nyligen publicerade Elin Ekblom Bak och hennes forskarkollegor en artikel i Scandinavian Journal of Public Health. I den uppskattade de att när det kommer till fysiskt krävande arbeten så har endast var fjärde till varannan person tillräckligt bra kondition för att på ett hälsosamt sätt klara av sina arbetsuppgifter. Av de som jobbar på kontor hade däremot hela 95 procent eller mer tillräckligt god kondition.

– Man tror gärna att den rörelse som sker på jobbet är bra för kroppen. Men inte sällan handlar det om lågintensiva och statiska rörelser i en bullrig miljö. Och det är tyvärr inget som leder till några positiva hälsoeffekter. Dessutom är man kanske trött när man kommer hem och har absolut inga tankar på att träna, säger Elin Ekblom Bak och gör en jämförelse med ”vanlig” träning:

– När du tränar på fritiden så handlar det kanske om ett högintensivt pass på gymmet eller en löprunda i skogen. Dessutom med återhämtning efteråt. Man gör något man trivs med och man gör det för sin egen skull. Det är en viktig skillnad.


"Om man vill cykla till jobbet så ska det finnas en bra cykelparkering, dusch och möjligheter att byta om."


Den kallas för aktivitetsparadoxen. Motsägelsen om att människor med fysiskt krävande arbeten faktiskt har sämre kondition än personer som sitter bakom ett skrivbord. Elin Ekblom Bak menar att det är viktigt att kartlägga vilka förhållanden som faktiskt råder och att göra en hälsoscreening för att ta reda på hur medarbetarna mår. Kan man hjälpa medarbetarna att träna på arbetstid? Lägga in aktiv återhämtning i arbetspassen? Ja, självklart!

– En annan viktig sak är att skapa yttre förutsättningar. Om man till exempel vill cykla till jobbet så ska det finnas en bra cykelparkering, dusch och möjligheter att byta om.

Vad kan jag som individ själv göra?

– Hitta ”din grej”. Det spelar ingen roll vilket gymkort du har om du själv inte är motiverad. Hitta en aktivitet som du känner att du är bra på och som du tycker är rolig. Valet måste vara ditt, det är inte motiverade när någon annan bestämmer. Kroppen struntar fullständigt i var du rör dig. Om det är en promenad i skogen eller på ett häftigt gym inne i stan spelar ingen roll. Det viktiga är att det sker.


Elin Ekblom Bak är del av IMR:s Advisory Board. Här kan du läsa mer om oss på IMR.
Läs hela studien I Scandinavian Journal of Public Health här.


NOVARE
Fredrik Hillelson: "Flåshurtiga chefer har jag inget för"

Ledarskap handlar om att se alla individer och hela människan på en arbetsplats.

Det menar Fredrik Hillelson, vd på rekryterings- och utbildningsföretaget Novare.

– Trygga medarbetare skapar fina resultat, säger han.

Så här jobbar de med hälsa och hållbarhet bland medarbetarna.


– Hälsade du på receptionisten?

Fredrik Hillelson tittar på mig.
Gjorde jag det? Ja, det gjorde jag nog.

– Bra! Det är viktigt, säger han.

När man kliver in genom dörren på Novare så känner man sig hemma. Den avslappnade atmosfären inger ett lugn. Och det är ingen slump. Novare rekryterar varje år drygt 600 chefer och ledare och intervjuar omkring 10 000 personer. I de allra flesta fall handlar det om chefsroller där kandidaten ska synas i varje söm. Att skapa en trygg miljö där de känner sig hemma, är en förutsättning för att kunna se personen bakom cv:t.

– Alla är nervösa i en intervju. Men om man känner att människorna man möter är snälla och vänliga så slappnar man av och öppnar upp sig. Då kan vi ta reda på vem personen vi möter verkligen är. Och vi ser ganska snabbt om personen är trygg i sig själv, säger Fredrik Hillelson.

Att säga ”Hej!” till receptionisten är ett bra tecken.

"För att orka måste du ta hand om din hälsa."

I en miljö där medarbetarna känner sig trygga skapar man bra resultat. Det är Fredrik Hillelson övertygad om.

– Men för att orka med i näringslivet i dag så måste du också ta hand om din hälsa. De flesta vi möter gör det. Men vi pratar alldeles för lite om det i våra intervjuer, säger han.

Hälsans betydelse för att kunna vara engagerad och produktiv på jobbet går inte att överskatta. Att arbeta proaktivt, förebyggande och med hälsa som en central del i ”medarbetarerbjudandet” är för många chefer och ledningsgrupper i dag en självklarhet. Dessvärre ökar även den fysiska och psykiska ohälsan i arbetslivet.

– Vi har tagit för givet att folk tar hand om sig. Men stressen i vårt samhälle gör att fler människor mår dåligt. Därför måste ledningsgrupperna ta hälsofrågan på allvar och vara drivande. Menar man allvar med hållbara medarbetare så är IMR en viktig pusselbit, säger Fredrik Hillelson.

Drog igång under pandemin

Novare har använt IMR sedan våren 2021. Man drog i gång mitt under brinnande pandemi och erbjöd medarbetarna digital screening, personlig hälsorådgivning och hälsotester. För att få en flygande start bjöd man även in till föreläsningar och workshops.

– Responsen bland medarbetarna var väldigt positiv. Det blev ringar på vattnet direkt. Jag själv och flera av mina kollegor började röra på oss mycket mer. Dessutom fick vi ett bra nuläge på hur våra medarbetare mådde, säger Fredrik Hillelson.

Även om Novare har goda hälsoresultat så är kontinuitet en avgörande faktor när det handlar om beteendeförändringar. För att hålla glöden vid liv och få ännu fler medarbetarna att komma i gång med sin individuella hälsorådgivning, kommer Novare under våren att köra fler workshops och föreläsningar, där IMR:s experter skräddarsyr innehållet.

– Flåshurtiga chefer som tvingar sina medarbetare att springa varje fredag eftermiddag har jag inget för. Det blir kontraproduktivt. Jag tror inte heller på de som inte tränar alls. Med IMR har vi blivit positivt medvetna, utan att känna tvånget. Det tror jag stenhårt på, säger Fredrik Hillelson.


Vill du göra som Novare och öka hälsan på er arbetsplats?

Hör av dig så berättar vi hur det fungerar.

 


Vad betyder sjuknärvaro?

Är du chef eller HR-ansvarig?
Då har du såklart stenkoll på ditt teams sjukfrånvaro.
Du vet att hög sjukfrånvaro gör det svårt för er som organisation att fungera fullt ut.

Men hur bra koll har du på ditt teams sjuknärvaro?

Sjuknärvaro är ett begrepp som beskriver ett tillstånd då man som medarbetare går till jobbet trots att man saknar kapacitet att vara engagerad eller leverera till hundra procent. Ett tillstånd där arbetsförmågan är begränsad på grund av fysisk eller psykisk ohälsa.

Visste du att…

  • 30 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige uppger att de har så pass stora besvär med smärta att det påverkar deras förmåga att utföra sitt arbete?
  • 1 av 5 upplever att hög stress, oro och ångest påverkar deras arbetsförmåga?
  • Endast 1 av 4 är regelbundet fysiskt aktiv?

För att motverka sjuknärvaro behöver du som chef vara proaktiv och jobba förebyggande med hälsa, levnadsvanor och fysisk aktivitet hos dina medarbetare. Det räcker inte med friskvårdsbidrag, stegräknartävningar och gymkort – dessa är alla goda initiativ som förhoppningsvis stärker er kultur. Men för att vända trenden med ökad sjuknärvaro och istället minska risken för sjukskrivning, så krävs långsiktiga initiativ där medarbetarna får återkommande stöd, kunskaper och insikter i att förbättra sin hälsa och sina levnadsvanor.

Den viktigaste nyckeln i att motverka sjuknärvaro är fysisk aktivitet.

– Eftersom fysisk rörelse har effekt på stress, smärta och välmående så kan det vara den viktigaste påverkbara faktorn för sjuknärvaron. Det viktigaste är att den går att påverka i positiv riktning, inte minst genom våra levnadsvanor.

Det säger Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och del av IMR:s Advisory Board.

En sjukskrivning kostar ett företag i genomsnitt 100 000 kronor i produktionsförlust. Den totala kostnaden för att ha sjuknärvarande medarbetare bedöms vara 6-10 gånger högre. Att investera i medarbetarnas hälsa är alltså inte bara en konkret besparing, det leder också till högre välmående, bättre balans i livet, högre produktivitet och bättre lönsamhet. Och beteendeförändringar behöver inte vara svåra. Men utan en skräddarsydd plan för varje individ på företaget, är det svårt att skapa bestående förändring över tid.

Vill du veta mer om sambandet mellan fysisk rörelse, levnadsvanor, hälsa, sjuknärvaro och produktivitet?

Hör av dig så berättar vi hur du kan jobba proaktivt med medarbetarhälsa.


Martin Nossman, vd på Collector Bank:
"Mitt yttersta ansvar är att folk ska må bra."

Läs mer om hur teamet på Collector Bank förebygger ohälsa på jobbet.