21% av psykiatriska tillstånd kan härledas till otillräcklig fysisk aktivitet
På samma sätt som fysisk aktivitet kan förebygga och minska mental och fysisk ohälsa, kan fysisk inaktivitet göra att vi mår sämre.
Enligt nya siffror från Folkhälsomyndigheten kan hela 21% av alla sjukdomsfall i psykiatriska tillstånd (depression, stress och ångest) härledas till otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande.
Fysisk aktivitet är en grundpelare för god hälsa och välbefinnande. Trots detta lever många människor i Sverige ett stillasittande liv, ofta på grund av stillasittande arbeten, ökad skärmtid och en alltmer passiv fritid.
Att vara otillräckligt fysiskt aktiv innebär att kroppen inte får den rörelse den behöver för att fungera optimalt. Något som på sikt kan leda till olika hälsoproblem som till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera former av cancer, förtida död och psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa och otillräcklig fysisk inaktivitet
Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten* kan så mycket som 21% av alla sjukdomsfall i psykiatriska tillstånd (depression, stress och ångest) härledas till otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande.
Med andra ord skulle 21% av de människor som drabbas av dessa psykiatriska tillstånd kanske inte ha utvecklat sina problem, eller fått dem i mindre utsträckning, om de hade varit mer fysiskt aktiva och haft en mindre stillasittande livsstil.
Vad innebär otillräcklig fysisk inaktivitet?
Otillräcklig fysisk inaktivitet innebär att man inte kommer upp i de allmänna rekommendationer som finns kring fysisk aktivitet. I Folkhälsomyndighetens rapport definieras det som "mindre än 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan, och stillasittande handlar om att sitta stilla i 8 timmar eller mer per dag, borträknat nattsömnen."
Kostsamt för samhället
Förutom att otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande drabbar individer, medför det också stora ekonomiska kostnader för samhället. Enligt rapporten från Folkhälsomyndigheten uppgick dessa kostnader till 16,5 miljarder kronor under 2023, för de fyra sjukdomsgrupperna cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes. Av dessa stod psykiatriska tillstånd för den största kostnaden, med 8,5 miljarder kronor.
Om vi istället skulle röra på oss mer och bryta stillasittandet oftare, skulle vi få stora vinster. Inte bara genom minskade kostnader, utan också i form av ökat välmående samt färre fysiska och mentala besvär – vinster som skulle gynna både individer, arbetsplatser och samhället i stort.
*Läs hela Folkhälsomyndighetens rapport här: "Samhällsekonomiska kostnader kopplat till stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet"
AHLSELL
Den största hälsosatsningen genom tiderna
Ahlsell är ett bolag med en stark och tydlig vision. De vill vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle och erbjuda varje medarbetare den bästa tiden i sitt arbetsliv.
Som en del av visionen gör de nu sin största hälsosatsning någonsin. Och för att göra den har de valt att kroka arm med oss på IMR.
Vart man än åker i Sverige, och vilken väg man än tar, passerar man minst en stor skylt med Ahlsells logga. Med 140 butiker och säljkontor runt om i landet är de Sveriges ledande distributör som erbjuder värdeskapande tjänster och effektiv handel för professionella kunder som tillverkar, installerar, bygger, reparerar och underhåller.
Men Ahlsell brinner inte bara för sina produkter och tjänster. De värnar starkt om sina medarbetare och vill ge varje enskild individ så bra förutsättningar och möjligheter som det bara går för att må så bra som möjligt.
– Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång. Vi vet att när man mår bra, så presterar man bättre, säger Kim Swing, Director People and Culture på Ahlsell i Sverige.
Stora företag har både ett stort ansvar och en fantastisk möjlighet att göra skillnad genom att bry sig om hur sina medarbetare mår. Det handlar inte bara om att förbättra företagets egna resultat genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, utan också om att bidra till samhället i stort. Detta är något som Ahlsell verkligen har förstått och som genomsyrar hela verksamheten. Det är också en av anledningarna till att hälsofrågor är så viktiga för företaget.
"Som en stor arbetsgivare har vi ett stort ansvar, för när vi gör något får det en snöbollseffekt."
– Folkhälsan är en av vår tids stora ödesfrågor. Tittar du på hur barn och unga rör sig idag är det väldigt få som har tillräckligt med fysisk aktivitet i sin vardag. Digitaliseringen har en omvälvande positiv effekt i samhället med bland annat högre produktivitet. Men alla skärmar har också gjort oss fysiskt inaktiva och vi ser tydliga följdeffekter till exempel inom psykisk ohälsa. Det vill vi ta ett grepp om, säger Mikael Sundström, VD på Ahlsell i Sverige.
Kim Swing, Director People and Culture på Ahlsell, och Mikael Sundström, VD på Ahlsell
Han fortsätter med att beskriva hur företagets insatser kan skapa positiva snöbollseffekter för medarbetarna och deras omgivning.
– Hållbart medarbetarskap för oss handlar inte om att nå eliten i en idrott, utan att få med alla på tåget och skapa bättre generella levnadsvanor. Som en stor arbetsgivare har vi ett stort ansvar, för när vi gör något får det en snöbollseffekt. Genom att förbättra möjligheterna för våra medarbetare att ha bra levnadsvanor påverkar vi inte bara dem, utan också deras familjer och närmaste omgivning, säger Mikael Sundström.
"Vi vill bli bäst på det här och då måste man jobba med de bästa."
Att Ahlsell satsar på hälsa är egentligen inget nytt. De har under flera års tid drivit konceptet Hälsosam Rörelse med goda resultat. Men nu vill de se vad de kan göra mer.
– Under några år har vi framgångsrikt drivit konceptet Hälsosam Rörelse, där vi aktiverat våra medarbetare, kunder och leverantörer och vill uppmuntra till en mer hälsosam livsstil. Men den senaste tiden har vi känt att det inte är tillräckligt. För att stärka välbefinnandet hos våra medarbetare vill vi arbeta med hälsa ur ett helhetsperspektiv, säger Kim Swing.
För en tid sedan hittade Ahlsell till oss på IMR.
– Vi vill bli bäst på det här och då måste man jobba med de bästa. Därför har vi letat efter en partner som kan hjälpa oss att arbeta evidensbaserat med hälsa och fortsätta utveckla vårt koncept längs vägen. Vi hittade IMR som delar vår vision och samarbetar med några av de främsta livsstilsforskarna. Vi började med en pilotgrupp på vårt Logistikcentrum i Hallsberg, och efter att ha sett fantastiska resultat därifrån kan vi nu meddela att alla våra medarbetare kommer att få ta del av IMR, säger Kim Swing.
"Ett strategiskt verktyg för att se hur vi jobbar med vår viktigaste tillgång – medarbetarna."
Alla medarbetare på Ahlsell kommer att få en egen hälsocoach, tillgång till IMRs app och möjlighet att delta i roliga hälsoutmaningar. Genom regelbundna digitala screenings får chefer och ledning dessutom ett strategiskt verktyg för att mäta och följa upp hälsan i hela organisationen – något som Mikael Sundström värderar högt.
– Förutom en fantastisk tjänst till våra medarbetare ger IMR oss ledare ett strategiskt verktyg för att se hur vi jobbar med vår viktigaste tillgång – medarbetarna. På det här sättet kan vi mäta och förstå sjuknärvaron och det dolda mörkertalet.
Till skillnad från traditionella hälsoinsatser som blodprov och stegräknartävlingar är IMR en hälsoinsats som finns med hela tiden.
– Det här handlar inte om att göra en hälsoundersökning en gång om året, utan om en insats som kommer finnas med oss dagligen, säger Mikael Sundström.
Förbättra hälsan på ett enkelt sätt – forskningens stöd för vardagsmotion
Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, men hur mycket behöver vi egentligen röra på oss? Måste vi gå till gymmet flera gånger i veckan eller älska att springa för att få positiva hälsoeffekter?
Det enkla svaret är nej. Forskning visar att vardagsmotion kan ha större hälsoeffekter än vi tidigare trott.
Vardagsmotion är en typ av fysisk aktivitet som alla enkelt kan få in mer av i sitt liv. Det är helt gratis, kräver inget ombyte och kan utföras var som helst. Det kan vara så enkelt som att parkera bilen en bit längre bort och gå sista sträckan, välja trapporna i stället för hissen eller cykla till jobbet i stället för att ta kollektivtrafiken.
Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet, lyfter särskilt fram trappor som en effektiv form av vardagsmotion. När vi träffar henne har hon precis tagit trapporna sju våningar upp.
– Trappor finns överallt, både inne och ute, och är gratis. De ger nästan alla, även de vältränade, en pulsökning. Dessutom är det en form av styrketräning. När vi tar ett trappsteg bär vi hela kroppsvikten på ett ben under bråkdelen av en sekund, säger Mai-Lis Hellénius.
Vad har vardagsmotion för effekt på hälsan?
Fysisk aktivitet, som till exempel vardagsmotion, har både direkta och långsiktiga effekter på vår mentala och fysiska hälsa. Det gör bland annat att vi sover bättre, blir mer uppmärksamma, får en bättre livskvalitet och minskar ångest och depression. Dessutom minskar det risken för många av våra vanliga folkhälsosjukdomar.
I en stor studie mätte man med hjälp av accelerometrar rörelsemönstret hos 78 000 människor i åldern 40–79 år och sedan följde man dem under sju år. Resultaten visade att de som gick 10 000 steg om dagen, jämfört med de som gick mindre än 2000 steg om dagen, hade 80% lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, 70% lägre risk att drabbas av och dö i cancer, halverad risk för demens, Alzheimers och andra minnesproblem samt 60% lägre risk för sjukdom och dödsfall generellt.
Störst effekt hos de som går från att vara inaktiva till att börja röra på sig
Den största hälsovinsten kommer hos dem som går från att vara inaktiva till att börja röra på sig, även om det bara handlar om små förändringar. För personer som är väldigt inaktiva kan så lite som en extra promenad i veckan göra stor skillnad. Något som Mai-Lis Hellénius vill understryka.
– Det är ju faktiskt så att varje rörelse räknas. Och det är ett väldigt positivt och viktigt budskap för folk som känner sig stressade. Ofta tror vi att vi måste vara extremt vältränade eller lägga ner mycket tid på träning, men det är inte nödvändigt, säger Mai-Lis Hellénius.
Hur mycket behöver vi röra på oss?
Enligt Folkhälsomyndigheten bör vuxna vara fysiskt aktiva varje vecka, både vardagar och helger. Aktiviteten kan vara allt från trädgårdsarbete och städning till promenader, cykling och träning på gymmet.
Rekommendationen är minst 150–300 minuter måttlig aktivitet (en ökad puls och andning, till exempel en promenad) eller 75–150 minuter intensiv aktivitet (markant ökning av puls och andning, till exempel intervallträning) per vecka. En kombination av båda fungerar också bra. Utöver det bör långvarigt stillasittande undvikas och brytas med rörelsepauser, och muskelstärkande aktiviteter bör utföras minst två dagar i veckan och involvera kroppens större muskelgrupper.
Tips för att få in mer rörelse i vardagen
- Välj trappor i stället för hiss och rulltrappa.
- Gör en Kiruna (Mai-Lis favorit) – 10 knäböj på stället, så ofta du kan.
- Parkera bilen lite längre bort eller hoppa av en hållplats tidigare och gå sista biten.
- Byt ut stillasittande möten mot promenadmöten när det är möjligt.
- Ta rörelsepauser regelbundet, gärna en gång i halvtimmen.
- Planera in lunchpromenader med en kollega så att det verkligen blir av.
- Gå bort till en kollega och prata i stället för att mejla.
- Se till att ställa dig upp eller gå ett varv i hemmet varje gång det är reklampaus.
Källor:
- Folkhälsomyndigheten. "Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande". Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se
- Studie om rörelsemönster och hälsa. Hämtad från https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2795819 och https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/2796058
Är du redo för ESRS S1? Nya krav för hållbarhetsredovisning
EU har kommit med nya krav för hur företag ska hållbarhetsredovisa. Från och med 2025 är du som arbetsgivare skyldig att rapportera på hållbara medarbetare enligt CSRD och ESRS S1.
Det här innebär kraven.
Från och med 2025 träder nya lagkrav i kraft som innebär att företag måste rapportera om hållbarhet enligt EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS). En central del av dessa krav är att företag nu måste redovisa hur de arbetar med medarbetarnas hälsa och välbefinnande.
Vad innebär de nya kraven?
De nya kraven enligt CSRD och ESRS innebär att företag måste rapportera mer detaljerat om sina hållbarhetsinsatser, inklusive sociala aspekter som medarbetarnas hälsa. ESRS S1, som specifikt fokuserar på den egna arbetskraften, kräver att företag redovisar information om arbetsvillkor, likabehandling, och andra arbetsrelaterade rättigheter. Syftet är att öka transparensen och jämförbarheten av hur företag påverkar sina anställda och hur de arbetar för att förbättra arbetsmiljön.
Vilka omfattas av de nya kraven?
Företag som uppfyller fler än ett av följande kriterier omfattas av de nya kraven:
- Fler än 250 anställda
- En omsättning över 40 miljoner euro
- En balansomslutning över 20 miljoner euro
Vad blir konsekvenserna om man inte följer kraven?
Om CSRD och ESRS S1 inte efterlevs kan företag få stora påföljder. Bland annat:
- Ekonomiska sanktioner och böter som kan uppgå till flera procent av företagets omsättning. Detta bestäms på nationell nivå.
- Förlorat förtroende från investerare och intressenter vilket kan skada företagets anseende och påverka relationen till kunder och affärspartners.
- Risk för exkludering från affärsmöjligheter. Större företag och offentliga aktörer kräver ofta hållbarhetsdata från sina leverantörer och partners. Att inte uppfylla kraven kan leda till att företag exkluderas från upphandlingar och samarbeten.
När börjar de nya kraven gälla?
Lagkravet på redovisning enligt CSRD rullas ut gradvis enligt räkenskapsåren nedan. Är ditt företag noterat eller har mer än 250 anställda? I så fall omfattas ni sannolikt av det nya kravet redan i år.
- 2024: Kravet omfattar stora noterade bolag med mer än 500 anställda
- 2025: Alla stora företag (inte bara noterade), börsnoterade företag och vissa sektorspecifika aktörer (t.ex bank och försäkring)
- 2026: Små och medelstora företag på reglerad marknad
Att börja förbereda sig i god tid för de nya rapporteringskraven är avgörande för att undvika onödiga risker och säkerställa att ert företag uppfyller förväntningarna.
Vi hjälper gärna till – boka en demo eller ladda ner vår guide.
Vad innebär de nya kraven i praktiken?
Hur kan du förbereda ditt företag på bästa sätt?
I vår kostnadsfria guide får du koll på det viktigaste kring vad som gäller kring CSRD kopplat till dina medarbetare.
Tidningen Chef: "Allt fler chefer förebygger ohälsa"
Enligt en ny undersökning från Chef står vi inför ett paradigmskifte när det kommer till hur företag arbetar med hälsa.
Förebyggande hälsoinsatser ökar. Och enligt de experter som Chef träffat har vi allt att vinna på det.
En undersökning från november 2024, utförd av Chef, visar att ungefär hälften av cheferna lägger 50% eller mer av sina hälsoinsatser på förebyggande arbete. Detta tyder på att allt fler förstår vikten av att ta hand om sina medarbetare innan de blir sjuka.
Undersökningen genomfördes som en webbenkät med 899 deltagare. Av deltagarna var 71% kvinnor och 29% män, fördelade över olika åldersgrupper. 42 procent var mellanchefer, 36 procent chefer på ledningsnivå, och 15 procent gruppchefer eller arbetsledare. Övriga deltagare har tidigare haft chefsroller, men har det inte längre.
En av experterna som Chef intervjuat, Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska Institutet, menar att trots den avsevärda ökning av de proaktiva insatserna under de senaste fem till tio åren, är det fortfarande många företag som agerar reaktivt. Med tanke på de pengar som finns att spara genom förebyggande åtgärder, tycker hon att betydligt fler företag borde satsa på dem.
Läs mer på Chef.se.
Årets hälsoföretag 2024 – Höganäs
Höganäs tar hem utmärkelsen som Årets Hälsoföretag 2024.
Under året har de visat att hälsa och säkerhet går hand i hand, och att medarbetarna är deras viktigaste tillgång.
– Det handlar om att ge våra medarbetare de bästa förutsättningarna att hitta balans, glädje och energi, säger Henrik Ager, VD på Höganäs.
Årets Hälsoföretag är en utmärkelse som delas ut en gång per år i syfte att öka kunskapen om hälsa och lyfta fram inspirerande exempel. Utmärkelsen går till ett företag eller en organisation som under året har vågat tänka nytt och gjort en extraordinär satsning på hälsa.
I år går utmärkelsen till Höganäs – något som Henrik Ager, VD på Höganäs, är väldigt stolt över.
– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen, och vi är otroligt stolta över det erkännande vi har fått för vårt arbete med hälsa och välmående. Våra medarbetare är vår viktigaste resurs och det här är ett kvitto på att våra insatser för att skapa en bättre balans och glädje i vardagen för våra medarbetare verkligen gör skillnad. Det sporrar oss att fortsätta utveckla våra satsningar och visa att hälsa och prestation går hand i hand, säger Henrik Ager.
I en bransch med mycket fokus på säkerhet har Höganäs förstått värdet av att prioritera medarbetarnas välmående för att minska risken för olyckor.
– Vi tror starkt på att när vi mår bra, så presterar vi bättre – både på jobbet och i vardagen. Det handlar om att ge våra medarbetare de bästa förutsättningarna att hitta balans, glädje och energi. En annan viktig aspekt är säkerhet. Om vi kan hjälpa våra medarbetare att vara mer alerta och fokuserade minskar risken för olyckor, vilket är en avgörande del av vår arbetsmiljö. Därför satsar vi på att jobba proaktivt både med hälsa och att skapa en ännu tryggare arbetsplats, säger Henrik Ager.
Mats Sundin, grundare av IMR och Henrik Ager, VD på Höganäs, med utmärkelsen ”Årets hälsoföretag”
Mats Sundin, grundare av IMR, hoppas att fler ska inspireras av hälsosatsningen.
– Höganäs har tagit ett viktigt steg genom att visa att säkerhet och trygghet på arbetsplatsen också handlar om medarbetarnas hälsa. Jag har haft privilegiet att träffa både ledning och medarbetare, och jag är väldigt imponerad av deras engagemang. Ledningen har ett tydligt fokus på hälsa och välmående och ser vikten av att strategiskt mäta sjuknärvaro för att säkerställa rätt stöd till medarbetarna. Höganäs är en förebild som jag hoppas att andra företag inspireras av och tar efter.
Henrik Ager, har du något tips till andra företag som vill göra en hälsosatsning?
– Mitt tips är att börja med att lyssna på medarbetarna – förstå deras behov och utmaningar. Skapa sedan en satsning som inte bara fokuserar på fysiska aspekter utan också inkluderar mental hälsa och balans i vardagen. Samarbeta gärna med experter som IMR, som kan hjälpa till att ta fram en proaktiv och långsiktig strategi. Det är också avgörande att varje individ själv får välja ett alternativ som passar just dem. Som företag kan vi skapa möjligheter och resurser, men det är upp till var och en att välja det som fungerar bäst för deras unika behov och situation. Och viktigast av allt: ledningen måste vara engagerad och visa att hälsa är en prioritet på alla nivåer i företaget.
Motivering:
Det råder ingen tvekan om att medarbetarna är Höganäs främsta tillgång och högsta prioritet.
Under 2024 har Höganäs, i en säkerhetsfokuserad bransch, visat att medarbetarnas välmående är lika viktigt som traditionell säkerhet. Genom att erbjuda ett skräddarsytt stöd till varje medarbetare har de säkerställt att alla får den hjälp de behöver för att må bra – både fysiskt och mentalt.
Deras hälsoarbete genomsyrar hela organisationen, från ledningen till varje enskild individ, och gör Höganäs till en inspirerande förebild för andra företag att följa.
5 lärdomar från klimakteriewebinaret
Klimakteriet kan vara en utmanande period i livet för många kvinnor. Men med rätt verktyg, och rätt hjälp, kan många av symtomen lindras.
Här är 5 lärdomar från vårt klimakteriewebinar.
Många kvinnor upplever klimakteriet som en utmanande tid i livet, både fysiskt och mentalt. Oftast är det i den tidiga fasen av klimakteriet, även kallad förklimakteriet, som de flesta symtomen uppträder. Vanliga symtom inkluderar oregelbunden eller riklig mens, förändrade menscykler, sömnproblem, värmevallningar, minskad sexlust, energibrist, stelhet, värk samt oro och ångest. Många kvinnor känner också att de inte längre känner igen sig i sin egen kropp.
Vad som funkar bäst för att minska symtomen är olika från individ till individ. I webinaret ”Tips och råd för dig som är i klimakteriet” ger Hanna Dahlström, hälsocoach på IMR och medicinsk tränare, tips på saker man kan testa och tänka på.
5 lärdomar från webinariet:
1. Styrketräna. När vi blir äldre tappar vi muskelmassa och under klimakteriet tenderar det att ske snabbare än normalt, främst på grund av hormonella förändringar. Styrketräning är ett effektivt sätt att motverka detta. Våga utmana dig själv och lyfta tungt – det kan vara allt från hemmaträning med en fylld vattenflaska som redskap till ett pass med utrustning på gymmet. Utgå från dina förutsättningar.
2. Se över dina kostvanor. Genom att äta regelbundet och näringsrikt får vi i oss ett jämnt energiintag under dagen. Fokusera på att äta ”riktig mat” och se till att bli mätt efter varje måltid. Kostrekommendationerna skiljer sig inte speciellt mycket för dig som är i förklimakteriet/klimakteriet, men det kan vara bra med ett ökat proteinintag.
3. Tänk på helheten. En balans mellan alla levnadsvanor är bra för hälsan, även när du är i förklimakteriet/klimakteriet. Bibehåll eller skapa dig goda sömnrutiner, bra kostvanor, träna regelbundet (gärna kondition och styrka) och hitta din form av återhämtning.
4. Sök hjälp. Om du är osäker på ifall du är i förklimakteriet, upplever symtom som du inte känner igen eller mår väldigt dåligt finns det hjälp att få. Börja hos din närmsta gynekolog, läkare, barnmorska eller kvinnoklinik.
5. Var snäll mot dig själv! ”Klimakterieåldern” är en tid då det generellt händer mycket i livet på olika plan – glöm inte bort att vara snäll mot dig själv!
Klicka här för att titta på webinariet.
Så minskar ni stillasittandet på arbetsplatsen – 5 tips från Mai-Lis Hellénius
Stillasittande har blivit en av vår tids största hälsoutmaningar, och svenskarna är ett av världens mest stillasittande folk. Det här påverkar inte bara individers hälsa, utan också arbetsplatser och samhället i stort.
I den här artikeln delar Mai-Lis Hellénius med sig av konkreta tips för hur ert företag eller organisation kan minska stillasittandet på er arbetsplats.
Det var nyligen, för ca 15 år sedan, när rörelsemätaren började användas i forskning som man insåg hur stor del av tiden vi spenderar stillasittande. Idag vet vi att alla, oavsett ålder, sitter i snitt 9-10 timmar per dag. Och ofta sitter vi 3-4 timmar i sträck, utan avbrott.
Vi har träffat Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska Institutet, som menar att farorna med stillasittande är farligare än de flesta tror.
– Vi har varit väldigt fokuserade på motion och träning men missat timmarna där emellan. Alltså de vi sitter. Även om mängden träning och motion kanske ökat lite grann spelar det ingen större roll, för när vi sitter så här mycket så har den totala fysiska aktiviteten minskat, vilket gör att vi missar många fantastiska effekter som kommer med rörelse, säger hon.
Långvarigt stillasittande ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera cancerdiagnoser, depression och demens. När vi i stället rör på oss minskar vi inte bara risken för dessa sjukdomar, vi får även en extra boost i att vi blir gladare, mer produktiva och mer effektiva.
Öka hälsan och produktiviteten med en rörelsepaus
Undersökningar visar att korta rörelsepauser under arbetsdagen är ett bra och effektivt sätt att bryta stillasittandet. En rörelsepaus kan bland annat leda till förbättrad effektivitet, bättre självkänsla, bättre självskattad hälsa, mindre stress och mindre depressivitet. Man har även sett positiva effekter på välbefinnandet hos de som använder höj- och sänkbart skrivbord.
Hur ofta man ska bryta stillasittandet för bäst effekt forskas det fortfarande på. Men en riktlinje att förhålla sig till är en kort stund varje halvtimme. Till exempel genom att göra en "Kiruna", som innebär att man gör 10 knäböj eller gå en kort sväng runt kontoret.
Vem bär ansvaret – individen eller arbetsplatsen?
Enligt en sammanställning från Göteborgs Universitet sitter kontorsarbetare i Sverige 70% av arbetstiden i snitt. Och vi tillbringar en väldigt stor del av våra liv på jobbet. Så vems ansvar är det egentligen att se till att bryta stillasittandet – individens eller arbetsplatsens?
Mai-Lis Hellénius menar att ansvaret inte enbart kan läggas på individen.
– Vi kan inte ställa orimliga krav på att individen ska ta hela ansvaret. Självklart ska vi vara medvetna och göra vad vi kan, men det krävs att samhället och arbetsplatser skapar förutsättningar för att göra det lättare att välja hälsosamma alternativ, säger hon.
Hon drar en parallell till hur livsmedelsbutiker placerar ohälsosamma produkter vid kassorna.
– Hur ska en trött förälder kunna motstå att köpa godis klockan 17.30 när alla i familjen är hungriga och godiset är precis vid kassan? Samhället och arbetsplatser måste hjälpa till att göra det enklare att välja rätt, fortsätter hon.
Mai-Lis 5 tips för att minska stillasittandet (och öka rörelsen) på arbetsplatsen:
- Utvärdera vilka möjligheter som finns på din arbetsplats. Varje arbetsplats har sina unika förutsättningar. Fundera på vilka förändringar som kan vara möjliga och effektiva hos just er. För en dialog med medarbetarna och fråga vad de tror skulle vara görbart.
- Bjud in föreläsare. Kunskap om stillasittandes negativa effekter (och rörelsens positiva) kan öka motivationen att agera, på alla nivåer i företaget.
- Gör rörelse under arbetsdagen till en norm. För att uppnå långsiktiga resultat behöver rörelse bli en naturlig del av arbetsdagen. Utse en ansvarig som ser till att rörelsepauser som till exempel en "Kiruna" blir av, investera i ståbord och uppmuntra till promenadmöten när det är möjligt.
- Involvera hela organisationen. För att hälsoinsatserna ska få genomslag behöver alla på arbetsplatsen vara med. En gemensam insats ökar chanserna att skapa en hållbar förändring.
- Undvik att förstärka hälsoklyftorna. Hälsoklyftorna i Sverige är stora, och de kan även speglas på arbetsplatsen. Se till att hälsoinitiativ inkluderar alla medarbetare för att skapa en bättre arbetsmiljö för alla.
Genom att införa små, enkla och hållbara förändringar kan ni som företag eller organisation förbättra hälsan på arbetsplatsen och minska både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. I slutändan leder det till friskare, gladare och mer produktiva medarbetare – en investering som alla vinner på.
Nya siffror om hälsan i Sverige – så mår vi 2024
Hur mår egentligen Sveriges vuxna befolkning? Nu har resultaten från den nationella folkhälsoenkäten 2024 presenterats.
Här är några av fynden.
Den nationella folkhälsoenkäten har genomförts regelbundet sedan 2004 och ger en översikt över hur Sveriges vuxna befolkning mår samt hur hälsan förändras över tid. Syftet med enkäten är att stödja arbetet för att främja en god och jämlik hälsa.
Resultat från 2024
I våras skickades enkäten ut till drygt 110 000 slumpvis utvalda vuxna i Sverige, och cirka 40% svarade. Resultaten från årets enkät, som publicerades av Folkhälsomyndigheten den 13 november, visar bland annat att:
- Nästan hälften av befolkningen (45%) har sömnbesvär.
- 44% upplever ängslan, oro eller ångest.
- 68% skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god.
- 84% rapporterar ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande.
- Nästan var femte person (18%) har obesitas, även kallat fetma.
Fler analyser presenteras 2025
Resultaten finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens hemsida i form av tabeller och diagram i statistikdatabasen Folkhälsodata. I mars 2025 publiceras den årliga rapporten Folkhälsan i Sverige, där djupare analyser, bland annat baserade på data från Nationella folkhälsoenkäten, kommer att presenteras.
Effektiva hälsoinsatser börjar med engagerade chefer
Allt fler företag satsar på hälsoinsatser för att minska sjukfrånvaron och öka produktiviteten. Men utan medarbetarnas engagemang och deltagande uteblir resultaten.
Så, vad kan företag göra för att få med sig så många medarbetare som möjligt?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen är en investering som förbättrar medarbetarnas hälsa, minskar sjukfrånvaron och ökar företagets produktivitet. Den stora utmaningen ligger ofta i att få medarbetare att delta – och här spelar chefer en avgörande roll.
Stöd från ledning och chefer har stor effekt på deltagande
I en australiensk studie undersökte man hur olika faktorer påverkade medarbetarnas deltagande i friskvårdssatsningar. Totalt deltog 194 medarbetare från olika företag, och resultaten visade att medarbetare med hög motivation och medarbetare med god hälsa deltog i högre grad än de med sämre hälsa.
Studien visade också att närmsta chefers positiva stöd hade en stark inverkan på deltagandet, även om det fanns ett undantag – de med mycket dålig hälsa kunde i stället känna sig stressade av chefers uppmuntran till träning.
Deltagandet var allra högst i organisationer där både närmsta chefer och organisationen som helhet visade stöd för hälsosatsningarna. I företag där ledningen inte var engagerad, kunde närmsta chefernas stöd ha mindre effekt, vilket visar hur viktigt det är med ett helhetsgrepp där hela företaget arbetar mot samma mål.
Så får ni till det i praktiken
För att maximera deltagandet och få bästa möjliga effekt av hälsoinsatserna behöver ledningen och cheferna förstå värdet av satsningarna och aktivt uppmuntra sina medarbetare att vara med. Genom chefsutbildningar, föreläsningar och workshops kan ni stärka ledarskapet och bygga en kultur där hälsa prioriteras av alla.
Valet av hälsosatsning spelar också en avgörande roll. Satsa på en lösning som är inkluderande och tillgänglig för alla, även för de som har större hälsobehov eller lägre motivation.
När insatserna är väl anpassade och ledarskapet är starkt kan ni skapa ett engagemang som når hela organisationen – och verkligen gör skillnad.