Årets hälsoföretag 2024 – Höganäs
Höganäs tar hem utmärkelsen som Årets Hälsoföretag 2024.
Under året har de visat att hälsa och säkerhet går hand i hand, och att medarbetarna är deras viktigaste tillgång.
– Det handlar om att ge våra medarbetare de bästa förutsättningarna att hitta balans, glädje och energi, säger Henrik Ager, VD på Höganäs.
Årets Hälsoföretag är en utmärkelse som delas ut en gång per år i syfte att öka kunskapen om hälsa och lyfta fram inspirerande exempel. Utmärkelsen går till ett företag eller en organisation som under året har vågat tänka nytt och gjort en extraordinär satsning på hälsa.
I år går utmärkelsen till Höganäs – något som Henrik Ager, VD på Höganäs, är väldigt stolt över.
– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen, och vi är otroligt stolta över det erkännande vi har fått för vårt arbete med hälsa och välmående. Våra medarbetare är vår viktigaste resurs och det här är ett kvitto på att våra insatser för att skapa en bättre balans och glädje i vardagen för våra medarbetare verkligen gör skillnad. Det sporrar oss att fortsätta utveckla våra satsningar och visa att hälsa och prestation går hand i hand, säger Henrik Ager.
I en bransch med mycket fokus på säkerhet har Höganäs förstått värdet av att prioritera medarbetarnas välmående för att minska risken för olyckor.
– Vi tror starkt på att när vi mår bra, så presterar vi bättre – både på jobbet och i vardagen. Det handlar om att ge våra medarbetare de bästa förutsättningarna att hitta balans, glädje och energi. En annan viktig aspekt är säkerhet. Om vi kan hjälpa våra medarbetare att vara mer alerta och fokuserade minskar risken för olyckor, vilket är en avgörande del av vår arbetsmiljö. Därför satsar vi på att jobba proaktivt både med hälsa och att skapa en ännu tryggare arbetsplats, säger Henrik Ager.
Mats Sundin, grundare av IMR och Henrik Ager, VD på Höganäs, med utmärkelsen ”Årets hälsoföretag”
Mats Sundin, grundare av IMR, hoppas att fler ska inspireras av hälsosatsningen.
– Höganäs har tagit ett viktigt steg genom att visa att säkerhet och trygghet på arbetsplatsen också handlar om medarbetarnas hälsa. Jag har haft privilegiet att träffa både ledning och medarbetare, och jag är väldigt imponerad av deras engagemang. Ledningen har ett tydligt fokus på hälsa och välmående och ser vikten av att strategiskt mäta sjuknärvaro för att säkerställa rätt stöd till medarbetarna. Höganäs är en förebild som jag hoppas att andra företag inspireras av och tar efter.
Henrik Ager, har du något tips till andra företag som vill göra en hälsosatsning?
– Mitt tips är att börja med att lyssna på medarbetarna – förstå deras behov och utmaningar. Skapa sedan en satsning som inte bara fokuserar på fysiska aspekter utan också inkluderar mental hälsa och balans i vardagen. Samarbeta gärna med experter som IMR, som kan hjälpa till att ta fram en proaktiv och långsiktig strategi. Det är också avgörande att varje individ själv får välja ett alternativ som passar just dem. Som företag kan vi skapa möjligheter och resurser, men det är upp till var och en att välja det som fungerar bäst för deras unika behov och situation. Och viktigast av allt: ledningen måste vara engagerad och visa att hälsa är en prioritet på alla nivåer i företaget.
Motivering:
Det råder ingen tvekan om att medarbetarna är Höganäs främsta tillgång och högsta prioritet.
Under 2024 har Höganäs, i en säkerhetsfokuserad bransch, visat att medarbetarnas välmående är lika viktigt som traditionell säkerhet. Genom att erbjuda ett skräddarsytt stöd till varje medarbetare har de säkerställt att alla får den hjälp de behöver för att må bra – både fysiskt och mentalt.
Deras hälsoarbete genomsyrar hela organisationen, från ledningen till varje enskild individ, och gör Höganäs till en inspirerande förebild för andra företag att följa.
Så minskar ni stillasittandet på arbetsplatsen – 5 tips från Mai-Lis Hellénius
Stillasittande har blivit en av vår tids största hälsoutmaningar, och svenskarna är ett av världens mest stillasittande folk. Det här påverkar inte bara individers hälsa, utan också arbetsplatser och samhället i stort.
I den här artikeln delar Mai-Lis Hellénius med sig av konkreta tips för hur ert företag eller organisation kan minska stillasittandet på er arbetsplats.
Det var nyligen, för ca 15 år sedan, när rörelsemätaren började användas i forskning som man insåg hur stor del av tiden vi spenderar stillasittande. Idag vet vi att alla, oavsett ålder, sitter i snitt 9-10 timmar per dag. Och ofta sitter vi 3-4 timmar i sträck, utan avbrott.
Vi har träffat Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska Institutet, som menar att farorna med stillasittande är farligare än de flesta tror.
– Vi har varit väldigt fokuserade på motion och träning men missat timmarna där emellan. Alltså de vi sitter. Även om mängden träning och motion kanske ökat lite grann spelar det ingen större roll, för när vi sitter så här mycket så har den totala fysiska aktiviteten minskat, vilket gör att vi missar många fantastiska effekter som kommer med rörelse, säger hon.
Långvarigt stillasittande ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera cancerdiagnoser, depression och demens. När vi i stället rör på oss minskar vi inte bara risken för dessa sjukdomar, vi får även en extra boost i att vi blir gladare, mer produktiva och mer effektiva.
Öka hälsan och produktiviteten med en rörelsepaus
Undersökningar visar att korta rörelsepauser under arbetsdagen är ett bra och effektivt sätt att bryta stillasittandet. En rörelsepaus kan bland annat leda till förbättrad effektivitet, bättre självkänsla, bättre självskattad hälsa, mindre stress och mindre depressivitet. Man har även sett positiva effekter på välbefinnandet hos de som använder höj- och sänkbart skrivbord.
Hur ofta man ska bryta stillasittandet för bäst effekt forskas det fortfarande på. Men en riktlinje att förhålla sig till är en kort stund varje halvtimme. Till exempel genom att göra en "Kiruna", som innebär att man gör 10 knäböj eller gå en kort sväng runt kontoret.
Vem bär ansvaret – individen eller arbetsplatsen?
Enligt en sammanställning från Göteborgs Universitet sitter kontorsarbetare i Sverige 70% av arbetstiden i snitt. Och vi tillbringar en väldigt stor del av våra liv på jobbet. Så vems ansvar är det egentligen att se till att bryta stillasittandet – individens eller arbetsplatsens?
Mai-Lis Hellénius menar att ansvaret inte enbart kan läggas på individen.
– Vi kan inte ställa orimliga krav på att individen ska ta hela ansvaret. Självklart ska vi vara medvetna och göra vad vi kan, men det krävs att samhället och arbetsplatser skapar förutsättningar för att göra det lättare att välja hälsosamma alternativ, säger hon.
Hon drar en parallell till hur livsmedelsbutiker placerar ohälsosamma produkter vid kassorna.
– Hur ska en trött förälder kunna motstå att köpa godis klockan 17.30 när alla i familjen är hungriga och godiset är precis vid kassan? Samhället och arbetsplatser måste hjälpa till att göra det enklare att välja rätt, fortsätter hon.
Mai-Lis 5 tips för att minska stillasittandet (och öka rörelsen) på arbetsplatsen:
- Utvärdera vilka möjligheter som finns på din arbetsplats. Varje arbetsplats har sina unika förutsättningar. Fundera på vilka förändringar som kan vara möjliga och effektiva hos just er. För en dialog med medarbetarna och fråga vad de tror skulle vara görbart.
- Bjud in föreläsare. Kunskap om stillasittandes negativa effekter (och rörelsens positiva) kan öka motivationen att agera, på alla nivåer i företaget.
- Gör rörelse under arbetsdagen till en norm. För att uppnå långsiktiga resultat behöver rörelse bli en naturlig del av arbetsdagen. Utse en ansvarig som ser till att rörelsepauser som till exempel en "Kiruna" blir av, investera i ståbord och uppmuntra till promenadmöten när det är möjligt.
- Involvera hela organisationen. För att hälsoinsatserna ska få genomslag behöver alla på arbetsplatsen vara med. En gemensam insats ökar chanserna att skapa en hållbar förändring.
- Undvik att förstärka hälsoklyftorna. Hälsoklyftorna i Sverige är stora, och de kan även speglas på arbetsplatsen. Se till att hälsoinitiativ inkluderar alla medarbetare för att skapa en bättre arbetsmiljö för alla.
Genom att införa små, enkla och hållbara förändringar kan ni som företag eller organisation förbättra hälsan på arbetsplatsen och minska både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. I slutändan leder det till friskare, gladare och mer produktiva medarbetare – en investering som alla vinner på.
Nya siffror om hälsan i Sverige – så mår vi 2024
Hur mår egentligen Sveriges vuxna befolkning? Nu har resultaten från den nationella folkhälsoenkäten 2024 presenterats.
Här är några av fynden.
Den nationella folkhälsoenkäten har genomförts regelbundet sedan 2004 och ger en översikt över hur Sveriges vuxna befolkning mår samt hur hälsan förändras över tid. Syftet med enkäten är att stödja arbetet för att främja en god och jämlik hälsa.
Resultat från 2024
I våras skickades enkäten ut till drygt 110 000 slumpvis utvalda vuxna i Sverige, och cirka 40% svarade. Resultaten från årets enkät, som publicerades av Folkhälsomyndigheten den 13 november, visar bland annat att:
- Nästan hälften av befolkningen (45%) har sömnbesvär.
- 44% upplever ängslan, oro eller ångest.
- 68% skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god.
- 84% rapporterar ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande.
- Nästan var femte person (18%) har obesitas, även kallat fetma.
Fler analyser presenteras 2025
Resultaten finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens hemsida i form av tabeller och diagram i statistikdatabasen Folkhälsodata. I mars 2025 publiceras den årliga rapporten Folkhälsan i Sverige, där djupare analyser, bland annat baserade på data från Nationella folkhälsoenkäten, kommer att presenteras.
Effektiva hälsoinsatser börjar med engagerade chefer
Allt fler företag satsar på hälsoinsatser för att minska sjukfrånvaron och öka produktiviteten. Men utan medarbetarnas engagemang och deltagande uteblir resultaten.
Så, vad kan företag göra för att få med sig så många medarbetare som möjligt?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen är en investering som förbättrar medarbetarnas hälsa, minskar sjukfrånvaron och ökar företagets produktivitet. Den stora utmaningen ligger ofta i att få medarbetare att delta – och här spelar chefer en avgörande roll.
Stöd från ledning och chefer har stor effekt på deltagande
I en australiensk studie undersökte man hur olika faktorer påverkade medarbetarnas deltagande i friskvårdssatsningar. Totalt deltog 194 medarbetare från olika företag, och resultaten visade att medarbetare med hög motivation och medarbetare med god hälsa deltog i högre grad än de med sämre hälsa.
Studien visade också att närmsta chefers positiva stöd hade en stark inverkan på deltagandet, även om det fanns ett undantag – de med mycket dålig hälsa kunde i stället känna sig stressade av chefers uppmuntran till träning.
Deltagandet var allra högst i organisationer där både närmsta chefer och organisationen som helhet visade stöd för hälsosatsningarna. I företag där ledningen inte var engagerad, kunde närmsta chefernas stöd ha mindre effekt, vilket visar hur viktigt det är med ett helhetsgrepp där hela företaget arbetar mot samma mål.
Så får ni till det i praktiken
För att maximera deltagandet och få bästa möjliga effekt av hälsoinsatserna behöver ledningen och cheferna förstå värdet av satsningarna och aktivt uppmuntra sina medarbetare att vara med. Genom chefsutbildningar, föreläsningar och workshops kan ni stärka ledarskapet och bygga en kultur där hälsa prioriteras av alla.
Valet av hälsosatsning spelar också en avgörande roll. Satsa på en lösning som är inkluderande och tillgänglig för alla, även för de som har större hälsobehov eller lägre motivation.
När insatserna är väl anpassade och ledarskapet är starkt kan ni skapa ett engagemang som når hela organisationen – och verkligen gör skillnad.
3 lärdomar från webinaret "Allt du velat veta om kost"
Vad vi lägger på tallriken påverkar hur vi mår, både fysiskt och mentalt.
Här är 3 viktiga lärdomar från webinaret "Allt du velat veta om kost".
Våra kostvanor är viktiga för att ge kroppen den näring som behövs och för att de basala kroppsfunktionerna ska kunna fungera så bra som möjligt. Dessutom ger kosten oss den energi vi behöver utifrån de krav som ställs på oss i vår vardag, såväl fysiskt som mentalt.
I webinaret "Allt du velat veta om kost" svarade Lisa Bischoff och Sara Rosenkrantz, hälsocoacher på IMR, på era frågor om just kost.
3 lärdomar från webinaret:
1. Våga äta ordentligt. Vi behöver mycket näring för att ha ork i vardagen och må så bra som möjligt. Fundera hellre på hur du kan maximera ditt näringsintag under dagen istället för att äta så få kalorier som möjligt. ”Riktig mat” med näringsrikt innehåll innebär nämligen sällan ett energiöverskott. Det är snarare så att vi ofta kompenserar med en chokladkaka eller bulle på kvällen om vi ätit för lite under dagen, vilket i slutändan leder till ett energiöverskott. Våga äta ordentligt (och näringsrikt) så att du kan hålla en jämn energinivå under dagen.
2. Slopa förbuden. Inget livsmedel är så pass dåligt så att vi aldrig får äta det. Tänk istället på proportioner. Prioritera frukt och grönt, fullkornsprodukter, vegetabiliska fetter och proteiner samt fisk och begränsa charkuterier, mättade fetter och sockersötade livsmedel och drycker. Du kan äta allt, men inte alltid.
3. Tänk helhet före detaljer. Lägg mer fokus på helheten i din kost istället för att fokusera på detaljer. Lägg mer fokus på de vanor och den mat du äter varje dag istället för att fastna vid vad som är bäst av morot och palsternacka, eller om det är bättre att välja ett sockerfritt bakverk istället för tårtan på ett kalas. Hur kan du till exempel få i dig en näringsrik frukost varje dag?
Så mycket kan ditt företag spara på förebyggande hälsoinsatser
Du har säkert hört hur bra och viktigt det är att arbeta förebyggande med hälsa på arbetsplatsen.
Men vad innebär det i praktiken? Och hur mycket kan ditt företag egentligen spara med rätt insatser?
Att arbeta förebyggande med hälsa på arbetsplatsen är en investering som lönar sig. Det kan innebära initiala kostnader för att komma i gång, men leder till stora besparingar på sikt. Inte bara till följd av minskad sjukfrånvaro, utan även minskad sjuknärvaro, vilket innebär att man kommer till jobbet fast man inte mår helt bra och kan leverera till hundra procent.
Förutom ekonomiska vinster leder hälsoinsatser ofta även till gladare medarbetare, ökad produktivitet, ökat engagemang och en mer positiv kultur, vilket i sin tur gör företaget till en mer attraktiv arbetsplats.
Exempel på förebyggande insatser
Hela idén med förebyggande hälsoarbete är att eliminera möjliga riskfaktorer till ohälsa innan problem uppstår och sjukskrivning blir aktuellt. Det kan till exempel handla om att motverka tidiga symtom på smärta eller stress, eller undvika att de uppstår från första början.
Här är 5 exempel på förebyggande insatser som har bra effekt på medarbetarnas hälsa:
- Regelbundna mätningar: Genom att regelbundet mäta hur medarbetarna mår kan du upptäcka tidiga tecken på ohälsa och göra riktade insatser där de behövs som mest.
- Hälsocoachning: Hälsocoachning är ett effektivt sätt att arbeta på individnivå. Med hjälp av en hälsocoach kan varje medarbetare få råd och stöd utifrån sina behov och förutsättningar.
- Digitala verktyg: Med hjälp av digitala verktyg som hälsoappar kan medarbetare få stöd och inspiration när de behöver det, även utanför arbetstid.
- Teamutmaningar: Teamutmaningar är en rolig upplevelse som stärker vi-känslan och ökar engagemanget samtidigt som det uppmuntrar till hälsosamma levnadsvanor.
- Kunskap och inspiration: För att kunna göra en förändring måste man veta hur man ska gå till väga. Föreläsningar och event är utbildande och inspirerande och når många samtidigt.
Sjuknärvaro på grund av smärta kan kosta ett företag 12.5 miljoner kronor per år.
Så mycket kan företaget spara
Om ett företag lyckas minska sjukfrånvaron med 15 dagar per år för 15 anställda med en månadslön på 50 000 kr, kan den totala besparingen uppgå till 1.6 miljoner kronor*. På ett företag med 500 anställda motsvarar det en sänkning av sjukfrånvaron från 4.7% till 4.5%.
Ett annat exempel är kostnaden för sjuknärvaro på grund av smärta. För ett företag med 500 anställda, där varje anställd har en månadslön på 50 000 kr och 30% av dem har minskad produktivitet på grund av smärta, kan företaget förlora 37 200 arbetstimmar och totalt 12.5 miljoner kronor per år**. En kostnad som till stor del hade kunnat förebyggas.
Vill ni veta hur vi på IMR kan hjälpa till?
Med oss som hälsopartner får ni som organisation ett systematiskt hälsoarbete. Hör av er så berättar vi mer.
* Företagets totala kostnad (totalt 225 sjukdagar): 773 965kr + kostnad för ersättare: 845 561kr = 1.6MSEK (Uträknat via IFs räkneverktyg för sjukfrånvaro)
** 500 anställda x 30% av de anställda x. 6.2 timmar (smärtrelaterat produktivitetstapp) x 40 veckor x 335kr i timpris = 12.5 MSEK
Med ny VD för IMR ska antalet hälsosamma arbetsplatser öka
IMR, en ledande aktör inom tjänster för medarbetarhälsa, är glada att meddela utnämningen av Albert Huth som ny VD för företaget. Albert tillträdde sin roll den 2 september 2024 och kommer att leda IMR:s tillväxtresa med ett starkt fokus på utveckling av företagets tjänster.
Albert kommer närmast från rollen som Vice President Sales Sweden på Verified där han arbetat med ledning, processutveckling och försäljning. Albert har varit en nyckelspelare i flera framgångsrika tillväxtresor och hans erfarenhet på området blir en tillgång för IMR.
- Jag ser fram emot att leda IMR in i en ny fas av innovation och tillväxt. IMR har en fantastisk kompetens och erfarenhet av att bidra till hälsosammare arbetsplatser och jag ser fram emot att accelerera vår tillväxt genom strategisk marknadsexpansion, säger Albert Huth, nytillträdd VD för IMR.
IMR grundades 2019 av Mats Sundin med en vision om att hjälpa företag och människor att förbättra sin hälsa och skapa hållbara medarbetare. Nyckeln för att göra det handlar om individuella upplägg, målstyrning och mätbara resultat – en metod som är väl beprövad inom tävlingsidrotten. Under Alberts ledarskap ser företaget fram emot att ytterligare stärka sitt erbjudande och sin marknadsposition.
- Det senaste året har IMR verkligen bevisat att vår produkt kan förändra hur företag mäter och förbättrar medarbetarhälsa och vi ser fram emot att välkomna flera stora kunder den närmsta tiden. Alberts erfarenhet av att driva strategisk försäljning i snabbväxande b2b-bolag kommer att bli viktigt för att våra tjänster ska kunna nå ut ännu bredare, säger Mats Sundin, Grundare av IMR.
För mer information kontakta:
Petra Weslien, styrelseledamot IMR, petra.weslien@gmail.com
Unni Lissmats, Content Manager IMR, unni.lissmats@imr.se
En tredjedel av vuxna rör sig för lite – så vänder vi trenden
Nästan en tredjedel av vuxna världen över rör sig för lite.
8 av 10 ungdomar ägnar mindre än en timme om dagen åt fysisk aktivitet.
Och de närmsta åren väntas nästan 500 miljoner nya fall av icke smittsamma sjukdomar uppstå på grund av fysisk inaktivitet.
Så här kan du som chef eller som arbetsgivare vara med och vända trenden.
”Vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Vuxna bör också ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter på måttlig eller hög intensitet under minst två dagar i veckan. Aktiviteterna bör involvera kroppens alla större muskelgrupper.”
Så lyder rekommendationerna om fysisk aktivitet från WHO. Något som 27,5% av vuxna världen över inte når upp till, enligt WHOs rapport Global status report on physical activity 2022.
Tittar man nedåt i åldrarna ser trenden inte mer positiv ut. Tvärtom. 8 av 10 ungdomar mellan 11-17 år, som enligt rekommendationer bör röra sig mer än vuxna, ägnar mindre än en timme om dagen åt fysisk aktivitet av måttlig till hög intensitet.
Höginkomstländer är mest inaktiva
Problemet är mest utbrett i höginkomstländer där en stillasittande livsstil blir allt vanligare. Och fysisk inaktivitet påverkar inte bara individen själv, utan hälso- och sjukvården och samhället i stort.
Till följd av fysisk inaktivitet kommer nästan 500 miljoner nya fall av icke smittsamma sjukdomar, som kan förebyggas, att inträffa mellan 2020 och 2030. Nästan hälften av dessa nya fall kommer att bero på högt blodtryck och 43% kommer att bero på depression. Med andra ord – en global hälsokris.
Arbetsplatsens viktiga roll
Ökad mental och fysisk hälsa är två av många hälsofördelar som kommer med regelbunden fysisk aktivitet. All rörelse räknas och det är aldrig för sent att börja.
För att nå så många som möjligt måste vi agera i de miljöer där människor spenderar mest tid. Med nästan hälften av världens befolkning som arbetstagare är arbetsplatsen en sådan plats. En plats som har stor potential att vara med och påverka.
I grund och botten handlar det om att möjliggöra och uppmuntra sina anställda till fysisk aktivitet och goda vanor. Främja sätt att ta rörelsepauser, gör det möjligt att minska sitt stillasittande och skapa möjligheter att vara mer aktiv under arbetsdagen generellt.
Utöver ett viktigt bidrag till folkhälsan i stort kan företag som gör en hälsoinvestering räkna med direkt avkastning i form av ökad produktivitet, minskade skador, mindre ohälsa och frånvaro och gladare medarbetare.
Vi du veta hur IMR kan hjälpa ditt företag att främja fysisk aktivitet och hälsosamma vanor? Boka en demo.
Ingen mer ersättning för höga sjuklönekostnader
75,4 miljarder kronor. Så mycket pengar förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2023.
Och från och med den 1 juli i år slutade arbetsgivare att få ersättning för höga sjuklönekostnader.
Regeringen har slopat ersättningen för höga sjuklönekostnader. Den 1 juli upphörde förmånen, som max kunde uppgå till 250.000 kr. Något som innebär att kostnaderna för sjukfrånvaro kommer bli ännu mer synliga och kännbara för företagen.
Den totala sjuknotan för sjukskrivningar i Sverige landade år 2023 på 75,4 miljarder, enligt Skandias rapport Hur är läget i Sverige?. Nästan hälften av alla sjukskrivningar, 47%, berodde på psykisk ohälsa – en siffra som gradvis ökar för varje år.
Långa sjukskrivningar är en tydlig signal på att samhället inte lyckats erbjuda tillräcklig förebyggande hälsovård. Men trenden går att vända. Och skulle innebära stora ekonomiska besparningar.
Hade vi till exempel minskat andelen sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa under 2023 med en tredjedel, skulle det ekonomiska värdeskapandet bli hela 11,8 miljarder kronor.
Vilka insatser krävs?
Arbetsgivare har en stor möjlighet att vara med och vända trenden. Det gäller att agera i tid och att skapa låga trösklar för att medarbetare enkelt ska få den hjälp de behöver.
För att lyckas handlar det inte om att höja friskvårdsbidraget, renovera gymmet eller starta en gemensam löpargrupp. Man behöver möta varje anställd på deras nivå och ge förutsättningar och verktyg för att skapa hållbara levnadsvanor vilket i sin tur över tid leder till mätbara resultat för arbetsgivaren. Inte bara i form av minskad sjukfrånvaro utan även gladare medarbetare med mer energi och prestationsförmåga.
Vill du veta hur IMR kan hjälpa ditt företag? Boka en demo.
If Nordic Health Report 2024: "Stressnivåerna ökar i Norden"
88% av invånare i Norden upplever negativ stress.
51% upplever att deras arbetsförmåga påverkats negativt av stress.
Och endast 21% känner att de får tillräckligt med stöd från sin arbetsgivare.
Det är tre av många oroväckande siffror som If Insurance lyfter fram i If Nordic Health Report 2024.
Rapporten är baserad på 4013 personer i Norden som har besvarat frågor om sin upplevda hälsa och hur den påverkar deras arbete, samt hur deras arbete påverkar deras hälsa.
Varför är vi så stressade?
De två vanligaste orsakerna bakom den negativa stressen är privata problem och en obalans mellan arbete och fritid. Tätt bakom kommer ekonomisk stress och en ganska stor andel som säger att deras stress främst orsakas av jobbet.
Nästan 9/10 upplever negativ stress och bland dessa har över hälften, 52%, varit stressade i över sex månader. En ökning med 30% från 2023.
Vad har arbetsgivaren för ansvar?
Nordiska arbetsgivare har ett stort ansvar vad gäller sina anställdas hälsa. Ändå upplever bara 1 av 5 av de som sökt hjälp hos sin arbetsgivare för sitt psykiska välbefinnande att de fått tillräckligt med stöd.
"I samhället behöver vi göra mer för att ta itu med frågan om psykisk ohälsa. Som arbetsgivare har man ett otroligt stort ansvar för sina anställdas hälsa, och när människor mår dåligt är det oftast en kombination av saker som gör att man mår dåligt. Som arbetsgivare kan du stötta din medarbetare men också göra det värre om du inte tar hand om det på rätt sätt"
Säger Caroline Christensen, Financial manager, Trafiksystem Väst AB, Sweden, i rapporten.
Till följd av bristande stöd och åtgärder får negativ stress en stor påverkan på organisationer.
Mer än hälften av de som upplever negativ stress säger att det påverkar ens arbetsförmåga negativt. Andra vanliga följdeffekter är minskad prestationsförmåga, konflikter, ökad frånvaro eller sjuknärvaro (där man kommer till jobbet trots att man inte mår bra) och en ökad frekvens av olyckor och skador.
Dessutom är det väldigt kostsamt. Både för företagen i sig men också för samhället i stort.
Hur kan du förebygga skadlig stress på arbetsplatsen?
För att förebygga stress krävs rätt strategier och verktyg. Och ibland kan det vara svårt att veta var man ska börja.
Den 10 juni svarar Olof Sandberg, psykolog och organisationskonsult med inriktning på stressrelaterad ohälsa, på dina frågor kopplat till stress i ett kostnadsfritt webinar.
➡️ Anmäl dig och ställ din fråga här!
