Sjukfrånvaron i Sverige fortsatt hög – ny rapport från Skandia
Sjukfrånvaron i Sverige ligger kvar på en hög nivå och psykisk ohälsa fortsätter att öka. Det visar Skandias nya rapport Sveriges sjukaste yrken.
”Arbetsgivare måste se på förebyggande arbete som en investering och inte en kostnad”, säger Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på KI.
I veckan släppte Skandia sin rapport Sveriges sjukaste yrken för femte året i rad. Rapporten undersöker sjukfrånvaron i olika yrkesgrupper och branscher, samt hur den utvecklats över tid.
Några huvudfakta från rapporten:
- Sjukfrånvaron i Sverige är fortsatt hög – i genomsnitt 8,6 sjukdagar per anställd (utöver de första 14 dagarna).
- Högst sjukfrånvaro finns inom service, omsorg och försäljning.
- Lägst sjukfrånvaro har chefer och akademiker.
- När det gäller sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är mönstret omvänt: tjänstemän och chefer är mest drabbade.
- Den största ökningen av sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa, främst stressrelaterade besvär.
- Kvinnor är betydligt mer sjukskrivna än män.
- Småbarnsåren är särskilt tuffa, psykisk ohälsa är vanligast bland 25–39-åringar.
- Rapporten beräknar även sjuknotan (samhällskostnaden för längre sjukskrivningar). Högst sjuknota bland kvinnor har bussförare och bland män geriatriksjuksköterskor.
Siffrorna är tydliga. Många i arbetslivet mår dåligt. Men vad innebär de egentligen för arbetsplatser och arbetsgivare? Vi har pratat med Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska Institutet, för att höra hennes tankar.
Mai-Lis Hellénius, är det något i Skandias rapport som du tycker är särskilt utmärkande?
– Det är en viktig rapport som visar ett växande problem som vi måste ta på allvar. Rapporten uppmanar till handling och en större satsning på förebyggande verksamheter.
Vad tycker du att rapportens resultat signalerar om hälsoläget i Sverige?
– Den förstärker min oro över att vi inte lyckats vända negativa trender och jag ser en koppling till ökad stress och stillasittande.
Har du några råd eller något du vill skicka med till arbetsgivare?
– Se på förebyggande arbete som en investering och inte en kostnad. Vi måste gå från satsningar i projektform till kontinuerligt, långsiktigt och integrerat preventivt arbete.
AHLSELL NORGE
Stor satsning på medarbetarnas hälsa – lanserar ”Hela dig”
Ahlsell Norge tar ett stort och strategiskt steg för att öka hälsan och välmåendet hos sina medarbetare.
I samarbete med IMR lanseras Hela dig, företagets största hälsosatsning hittills – med fokus på både fysisk och mental hälsa.
Ahlsell Norge är en ledande distributör av tekniska installationsprodukter inom VVS, VA, el, verktyg och personlig skyddsutrustning. Med cirka 1 400 medarbetare, 50 butiker och säljkontor samt två centrallager bidrar de varje dag till ett mer hållbart samhälle och gör det enklare för yrkespersoner att vara proffs, över hela landet.
Nu tar Ahlsell Norge ytterligare ett steg i sitt hållbarhetsarbete genom att inleda ett samarbete med IMR – ett partnerskap som innebär förebyggande insatser för medarbetarnas hälsa och välmående.
Skräddarsytt stöd till varje medarbetare
Med IMR kommer alla medarbetare på Ahlsell Norge att erbjudas skräddarsytt stöd i form av personlig hälsocoachning, en hälsoapp och gemensamma teamaktiviteter. Samtidigt får chefer och ledning möjlighet att arbeta strategiskt med hälsa genom att mäta och följa medarbetarnas välmående på gruppnivå.
Hälsosatsningen har fått namnet Hela dig och är en del av Ahlsells medarbetarlöfte om att erbjuda "den bästa tiden i ditt arbetsliv”. Målet med satsningen är att öka medarbetarnas mentala och fysiska hälsa, både på och utanför jobbet.
– Med denna satsning vill vi ge alla anställda de verktyg de behöver för att ta hand om sin egen hälsa över tid. När vi mår bra presterar vi också bättre – både på jobbet och hemma, säger Runar Hansesætre, VD på Ahlsell Norge.
Runar Hansesætre, VD på Ahlsell Norge och Janne Marie Frogner, Director People & Culture på Ahlsell Norge
Rullas ut i hela organisationen
Först ut att ta del av satsningen är Logistikcentrum i Gardermoen och Gjøvik, där onboardings pågår av samtliga medarbetare och chefer. Efter årsskiftet rullas satsningen ut till resterande delar av bolaget, och innan sommaren 2026 kommer alla anställda ha tillgång till IMR.
– Ahlsell Norge ligger i framkant när de nu flyttar fokus från reaktiva hälsoinsatser till förebyggande. IMR kommer vara närvarande hela tiden och se till att små hälsoproblem inte blir stora. Vi är så stolta över att få göra det här tillsammans med dem, säger Mats Sundin, grundare av IMR.
Bygger på goda resultat från Ahlsell Sverige
IMR samarbetar sedan två år tillbaka med Ahlsell Sverige, där samarbetet tidigt visade mycket positiva resultat. Redan efter 1 år på Logistikcentrum i Hallsberg, som fick ta del av IMR först, sågs minskad sjukfrånvaro, ökad upplevd hälsa och arbetsförmåga, samt minskad smärta och stress.
De positiva resultaten från Ahlsell Sverige är en av faktorerna bakom att Ahlsell Norge nu också inleder ett samarbete med IMR.
– Vi har sett vilken stor skillnad IMR-samarbetet har gjort i Sverige, och ser fram emot att erbjuda samma möjligheter till alla våra medarbetare i Norge. 'Hela dig' handlar om att se hela människan och att ge varje individ stöd att ta hand om sig själv – oavsett utgångspunkt, säger Janne Marie Frogner, Director People & Culture på Ahlsell Norge.
AHLSELL
Starka resultat på Logistikcentrum – nu uppmärksammas hälsosatsningen i SVT
Ahlsells hälsosatsning på Logistikcentrum i Hallsberg visar fantastiska resultat. På bara 1 år har sjukfrånvaron minskat med 1,5 procentenheter.
Nu uppmärksammas satsningen i SVT.
Tillsammans med IMR gör Ahlsell sin största hälsosatsning genom tiderna. Hälsosatsningen inleddes med ett pilotprojekt på Logistikcentrum i Hallsberg mellan oktober 2023 och mars 2024, där 200 medarbetare deltog.
Redan efter piloten började positiva resulat att visa sig, bland annat kopplat till stress, arbetsförmåga, smärta, upplevd hälsa och fysisk aktivitetsnivå. Det ledde till att satsningen under hösten 2024 utökades till att omfatta samtliga medarbetare på Logistikcentrum.
Stor minskning i sjukfrånvaro
På bara 1 år, mellan augusti 2024 och 2025, minskade sjukfrånvaron på Logistikcentrum med cirka 1,5 procentenheter.
Utöver minskad sjukfrånvaro bidrar det förbättrade hälsoläget dessutom till att minska indirekta kostnader kopplade till produktivitet, personalplanering och vikarier. Något som sammanlagt har gett en ROI på 6X investeringskostnaden.
Uppmärksammas av SVT
Satsningen har nu uppmärksammats av SVT Örebro, som rapporterar att Ahlsell lanserar initiativet nationellt efter de positiva resultaten i Hallsberg.
I reportaget berättar medarbetaren Jenny Kempemo om vad hon fått hjälp med och Kim Swing, HR-direktör på Ahlsell, berättar om satsningen ur ett arbetsgivarperspektiv.
Klicka här för att komma till SVT:s reportage
Fysisk aktivitet på jobbet – när rörelse blir en hälsorisk
Många som arbetar inom fysiskt tunga arbeten rör sig mycket under arbetsdagen. Men paradoxalt nog verkar det inte skydda mot ohälsa. Tvärtom.
"Det här är ett folkhälsoproblem som uppstår på arbetstid", säger professorn Elin Ekblom Bak.
Vi vet att regelbunden fysisk aktivitet och rörelse är en av nycklarna till ett friskare liv. Men är all fysisk aktivitet likvärdig? Vad händer med kroppen när den är aktiv åtta timmar om dagen? Det är just här som forskarna pratar om den fysiska aktivitetsparadoxen, fenomenet där arbetsrelaterad fysisk aktivitet inte verkar ge samma hälsofördelar som fysisk aktivitet på fritiden.
– Vi vet att rörelse generellt är bra för hälsan. Men paradoxalt nog visar forskning att personer med fysiskt tunga jobb ofta har sämre hälsa än de som sitter stilla på kontoret, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Varför är fysisk aktivitet på jobbet inte lika bra för hälsan som fysisk aktivitet på fritiden?
Skillnaden handlar både om hur vi rör oss och under vilka förutsättningar. På fritiden väljer vi själva när, vad och hur länge vi tränar, ofta med lite högre intensitet som stärker konditionen, och ger oss själva chansen till återhämtning. På jobbet ser det annorlunda ut. Aktiviteten pågår ofta under många timmar, och om arbetsdagen består av ensidiga rörelser, tunga lyft och tidspress hinner kroppen aldrig vila. Belastningen blir helt enkelt för hög. Dessutom är de i fysiska arbeten ofta sämre rustade, vilket gör det svårare att klara av belastningen.
– I en studie såg vi att endast varannan till var fjärde person i mer fysiskt belastande yrken hade en tillräckligt god kondition för att klara av sitt arbete på ett hälsosamt och hållbart sätt. Hade alla haft fysisk kapacitet som elitidrottare hade det sett annorlunda ut, men de flesta är inte rustade för den dagliga belastningen, säger Elin.
Hon tillägger dock att hög fysisk kapacitet inte helt skyddar mot överbelastning, även elitidrottare skulle på sikt påverkas negativt av att göra samma monotona arbete år ut och år in.
Hjälper det att lägga in träning på fritiden?
Är det inte bara att träna när man kommer hem från jobbet då? Så får man bättre förutsättningar att klara en hög belastning? Svaret på den frågan är nja. Risken är hög att detta skulle bidra till ytterligare överbelastning, speciellt om man inte tar hänsyn till när och hur träningen sker. I stället handlar det om att hitta sätt att stärka kroppen utan att öka den totala belastningen. Flera företag har börjat testa att få in återhämtning och träning under arbetsdagen. Elin berättar om ett industriföretag som låtit medarbetarna träna på arbetstid.
– De har skaffat sig ett gym och byter ut en del av arbetspasset mot styrketräning. Det ger möjlighet att stärka kroppen utan att förlänga dagen. Men det måste som sagt ske med hänsyn till när träningen läggs in, säger hon.
Det här kan du som arbetsgivare kan göra
Att bara lita på individens egen förmåga räcker inte för att förebygga skador och sjukfrånvaro. Lösningen måste ligga i hur arbetsdagen planeras och hur arbetsmiljön utformas.
– Det här är ett arbetsmiljöproblem som måste hanteras på alla nivåer i en organisation, med förståelse för detta fenomen hos individen ända upp till ledningen, säger Elin.
Hon nämner förslag på flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till:
- Låt personalen rotera mellan arbetsuppgifter
- Skapa variation under arbetsdagen
- Inför mikropauser
- Erbjud möjlighet till anpassad träning på arbetstid
- Inför individanpassade insatser
Pågående forskning på området
Just nu pågår projektet The PAradox Project på GIH, där Elin Ekblom Bak är projektledare. Projektet syftar till att undersöka överbelastning hos individer med fysiskt tunga arbeten och förstå hur kroppen reagerar på långvarig belastning under arbetsdagen. Målet är också att se om en metod som idag används inom elitidrotten kan tillämpas för att förebygga överbelastning i arbetslivet.
Deltagare (arbetsplatser) sökes till projektet. Vill du vara med eller läsa mer om vad projektet innebär? KLICKA HÄR.
Så mycket kostar sjukfrånvaron svenska företag – och så kan du förebygga den
140 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukfrånvaron svenska företag varje år.
Ny forskning visar vilka 3 åtgärder som fungerar bäst för att förebygga den.
Att sjukfrånvaro är ett utbrett och kostsamt problem för företag vet du säkert om. Men de allra flesta vet nog inte exakt hur stor prislappen är.
Slår man samman direkta kostnader för sjukfrånvaro (under 14 dagar) med kostnader för ersättare och minskad produktivitet samt kostnader för långtidssjukskrivningar landar den totala summan på 140 miljarder kronor. Årligen.
Sjukfrånvaro uppstår ofta på grund av belastningsrelaterade skador, psykisk ohälsa eller långvariga sjukdomar. Det påverkar både individen och företaget, men en stor del av ohälsan och kostnaderna går faktiskt att förebygga. Trots detta fortsätter många företag med samma aktiviteter de gjort i alla år och hoppas på förbättring, utan att nå de resultat man önskar.
Vilken typ av insatser har bäst effekt på sjukfrånvaro?
I en nyligen publicerad översiktsstudie undersöktes vilka evidensbaserade åtgärder som har bäst effekt när det kommer till att förebygga sjukfrånvaro. Totalt sammanställdes 28 studier, där åtta fokuserade på fysiska problem, tio på psykiska problem och tio på sjukskrivning av alla orsaker.
De tre åtgärder man fann mest effektiva är:
- Insatser som kombinerar både stöd till den enskilda individen med fokus på levnadsvanor och psykisk hälsa, och organisatoriska åtgärder på arbetsplatsen i stort
- Specifika insatser riktade till personer med hög risk eller med etablerade hälsoproblem (t.ex. KBT för de med ångest och depression eller rådgivning från företagshälsan för de med hög risk för sjukfrånvaro)
- Träningsprogram för de med smärtproblematik och fysiska hälsoproblem
På IMR hjälper vi er att förebygga sjukfrånvaro
Med oss som hälsopartner får ni förutsättningar att arbeta strategiskt med medarbetarnas hälsa på organisations-, grupp- och individnivå.
Vi arbetar mätbart och evidensbaserat och vår metod får stöd från några av Sveriges främsta forskare på området.
Mejla oss så berättar vi mer!
Källa:
Kostnader sjukfrånvaro: Svenskt näringsliv & Skandias rapport Samhällskostnaden för längre sjukskrivningar: 71 miljarder kronor (+ kostnader för ersättare och minskad produktivitet i teamet och overhead)
Studie om sjukfrånvaro: Bosma, H., et al. (2025). Evidence-based interventions to prevent sick leave: a scoping review of reviews. BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-025-21911-4
IMR, SICO och SHL stärker stödet till SHL-spelare genom klubbesök
Efter att i somras ha presenterat sitt gemensamma samarbete kring SHL-spelarnas välmående tar IMR, SICO och SHL nu nästa steg. I veckan genomfördes det första klubbesöket, med målet att sprida kunskap, skapa dialog och stärka förutsättningarna för en hållbar elitidrottskarriär.
I juni gick IMR, SICO och SHL ut med att de inleder ett nytt samarbete för att stärka välmåendet hos spelarna i SHL. Den här veckan inleddes de första klubbesöken – starten på ett långsiktigt arbete för att stärka SHL-spelarna både på och utanför isen, med fokus på att omsätta analyser och enkätsvar i praktisk handling.
Vid klubbesöken presenteras både huvudfynden från enkäterna som genomfördes under säsongen 2024/2025 och konkreta råd för hur spelarna kan stärka sitt välmående. Dessutom lanseras en gemensam handlingsplan som ska fungera som stöd för samtliga klubbar i det fortsatta arbetet.
– Vi har samlat in mycket kunskap genom enkäterna, och det är en viktig grund. Men det är först när vi kommer ut i klubbarna som allt får liv på riktigt. Det är där vi ser hur små förändringar kan göra stor skillnad i spelarnas vardag, säger David Liu, ansvarig för hälsocoachningen på IMR, som närvarat vid de två första klubbesöken.
– Syftet med det gemensamma projektet ”hållbara spelare” är att gynna såväl spelare som klubbar. Att dela bra exempel med varandra, men också att presentera IMR och SICOs handlingsplan för att stärka spelarnas fysiska och mentala status. Förhoppningsvis kan det bidra till att optimera prestationen på isen och att förlänga spelarnas karriärer, säger Klara Stenberg, SICO.
De första besöken gjordes hos Timrå IK och Luleå Hockey. Under hösten kommer samtliga 14 SHL-klubbar att få besök.
– Det är jättebra att vi tillsammans kartlägger hur våra spelare mår. Då kan vi utveckla sporten, samtidigt som vi kan hjälpa spelarna må ännu bättre, säger Ulf Engman, vice General Manager Luleå Hockey.
– Vi arbetar långsiktigt med hållbara spelare, från juniorverksamhet till SHL-lagen. Tillsammans med SICO, IMR och klubbarna kan vi nu fördjupa oss i resultaten från enkäterna och använda dem som underlag för gemensamma insatser som stärker spelarnas välmående, säger Gizela Ahlgren Bloom, biträdande sportchef SHL.
Mer om samarbetet:
IMR arbetar med att förbättra hälsa och välmående på arbetsplatser genom strategiska och mätbara insatser. SICO (Svensk Ishockeys Centralorganisation) representerar spelarna i SHL och arbetar för deras intressen som medlemmar, medan SHL (Svenska hockeyligan) är Sveriges högsta hockeyliga tillsammans med sina 14 klubbar.
Genom samarbetet kartläggs spelarnas välmående, hälsa och levnadsvanor, vilket ger underlag för konkreta åtgärder och långsiktig utveckling. IMR bidrar med data och expertkompetens, SICO säkerställer att spelarnas behov som medlemmar beaktas och SHL implementerar insatser i ligan och klubbarna. Tillsammans skapar de förutsättningar för att spelarna ska utvecklas och trivas i en hållbar elitidrottsmiljö.
Läs mer om samarbetet i tidigare pressmeddelande här: https://imr.se/sico-och-shl-i-nytt-samarbete-med-imr-spelarnas-valmaende-i-fokus/
Fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom
Hur påverkar fysisk aktivitet personer med utmattningssyndrom?
En ny studie visar att ett enda träningspass kan ge mindre trötthet, mer energi och minskad stress. Utan negativa eftereffekter.
Utmattningssyndrom (ED) är ett allvarligt och långvarigt tillstånd som kännetecknas av ihållig utmattning eller långvarig psykosocial stress. Det är en av de vanligaste psykiatriska orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige. Även om problemet är omfattande, finns det fortfarande osäkerhet kring hur ED bäst behandlas och förebyggs – inte minst när det gäller fysisk aktivitet.
Ny studie om fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom
Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att minska symtom vid depression, ångest och stress, men det har saknats studier om samma gäller för personer med utmattningssyndrom. För att öka kunskapen har en ny svensk studie genomförts, där forskarna undersökt hur personer med ED reagerar psykologiskt på ett enstaka träningspass samt om reaktionerna varierar beroende på om träningen är låg- eller måttligt intensiv.
Studien omfattade 30 personer med diagnostiserat utmattningssyndrom och 30 friska kontrollpersoner i samma ålder och med samma könsfördelning. Deltagarna fick vid två olika tillfällen cykla i 22 minuter på en träningscykel, vid ena tillfället med låg intensitet och vid det andra med måttlig intensitet. Ordningen slumpades för varje deltagare. Under hela studiens gång mättes flera psykologiska faktorer, bland annat upplevd trötthet, energi, stress, ångest, ansträngning och psykiskt obehag vid flera tillfällen: före träningen, under träningen samt upp till 24 timmar efteråt.
Positiva effekter utan negativa konsekvenser
Studien visade att personer med ED upplevde träningen som mer ansträngande än kontrollgruppen, vilket var väntat eftersom trötthet och låg energi är centrala symtom vid ED. Trots detta gav träningen positiva effekter:
- Större minskningar i trötthet och stress direkt efter träning, jämfört med kontrollgruppen.
- Ökad energi direkt efter träning med måttlig intensitet, jämfört med kontrollgruppen.
- Inga negativa eftereffekter.
Den friska kontrollgruppen hade inte samma positiva förändringar i trötthet eller energi, troligen för att deras grundnivåer var låga redan från början.
Värdefull kunskap för individer, vårdgivare och arbetsgivare
Resultaten ger ett första vetenskapligt stöd för att träning, i rätt form, kan fungera som en del av återhämtningen vid ED. Det är värdefull kunskap för såväl drabbade som vårdgivare och arbetsgivare, och ger en bra grund för fortsatt utveckling av rehabilitering och stöd i arbetslivet.
Källa: Kling, J., Persson Asplund, R., Ekblom, Ö., Blom, V., & Lindwall, M. (2025). Psychological responses to acute exercise in patients with stress-induced exhaustion disorder: a cross-over randomized trial. BMC Psychiatry, 25, 72. https://doi.org/10.1186/s12888-025-06484-1
Så återhämtar du dig på riktigt i sommar – hälsocoachens 3 bästa tips
Nu är semestertiderna äntligen här. Men stress försvinner inte automatiskt bara för det. För att koppla av på riktigt krävs ofta medvetna val.
Här är 3 konkreta tips på hur du kan få in mer återhämtning i sommar.
Sommaren är här, och med den kommer ofta en efterlängtad semester med paus från möten, teamsnotiser och ett högt tempo. Att få in återhämtning är viktigt och gör att du kan komma tillbaka med mer energi, fokus och motivation till hösten. Men att verkligen koppla av och släppa taget är lättare sagt än gjort. IMRs hälsocoach Matilda Wester delar med sig av tre konkreta råd för hur du som chef kan optimera din återhämtning i sommar.
1. Stäng av – för hjärnans skull
Att vara tillgänglig dygnet runt har blivit norm, men det är inte hållbart i längden. Enligt Matilda är det avgörande att koppla bort mejlen och telefonen i den mån det går, helst helt om det är möjligt.
"När vi ständigt är nåbara och påkopplade får hjärnan aldrig vila. Ge dig själv tillåtelse att vara helt ledig, det är då du kan få optimal återhämtning och hjärnvila."
Fundera på hur du kan skapa tydliga gränser, kanske genom ett autosvar på mejlen och att låta någon annan ta över det viktigaste under din frånvaro?
2. Hitta dina återhämtningsnycklar
Vad får just dig att komma ner i varv? En promenad i skogen, ett kallt morgondopp eller tid att läsa en bok utan störningar?
"Under sommaren finns ofta tiden att stanna upp och känna efter, fundera kring vad som är hjälpsamt för dig att komma ner i varv och vad som får dig att må bra. När du vet det, gör mer av det."
Passa på att skapa egna rutiner för välmående, inte bara under semestern, utan som du även kan ta med dig in i hösten.
3. Våga lämna kalendern tom
Det är lätt att semestern fylls med planer, måsten och besök, men återhämtning kräver även utrymme för spontanitet och vila.
"Du måste inte fylla varje dag, ibland räcker det att bara vara."
Med småbarn som ständigt behöver aktiveras och svärföräldrar som dyker upp när det passar, kan det vara svårt att hitta tid för total vila. Men går det att skapa några tillfällen? Finns det någon som kan avlasta, om så bara för en liten stund? Kan du ta en paus medan barnen sover?
Så, vad behöver du i sommar?
Att vara chef är att bära mycket ansvar, men också att föregå med gott exempel. Genom att visa att du prioriterar din egen återhämtning, sätter du tonen för hela organisationen.
Ge dig själv tillåtelse att koppla bort, och gör mer av det som verkligen ger energi.
SICO och SHL i nytt samarbete med IMR – spelarnas välmående i fokus
IMR har inlett ett samarbete med SICO (Svensk Ishockeys Centralorganisation) och SHL (Svenska hockeyligan) i syfte att förbättra välmåendet hos spelarna i SHL.
Genom att kartlägga och följa upp hälsa och välbefinnande tar ligan ett viktigt steg mot ett mer hållbart elitidrottande.
IMR är grundat av Mats Sundin, ishockeylegend, och arbetar med att öka hälsan på arbetsplatser genom strategiska och mätbara insatser. Detta är IMRs första projekt inom idrottsvärlden, och syftar till att identifiera insatser för att förbättra spelarnas välmående.
– SICO ser mycket positivt på det nya samarbetet med IMR och SHL, med målet att främja en mer hållbar utveckling för spelarna i ligan. Fokus ligger på att ta ett helhetsgrepp om spelarnas situation – både som elitidrottare och som människor – där alla relevanta faktorer beaktas.
Vi ser fram emot att tillsammans med klubbarna vidareutveckla arbetet för att skapa så goda förutsättningar som möjligt, både nu och i framtiden.
IMR:s möjlighet att bidra med underlag i form av verifierade data, konkreta handlingsplaner och sin gedigna kompetens ger oss ett starkt stöd i vårt fortsatta arbete. Det stärker förutsättningarna för att tillgodose våra medlemmars behov, både på kort och lång sikt.
Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, och Mats Börjesson, professor i idrottsvetenskap och forskare vid Sahlgrenska Akademin, har tillsammans med IMR och SICO, tagit fram en enkät med väletablerade frågor för att screena välmående, hälsa och levnadsvanor bland SHL-spelarna, samt undersöka variationer under säsongen. Enkäten består av 32 frågor och besvaras anonymt. Den kartlägger områden som fysisk och psykisk hälsa, organisatoriska faktorer, riskbruk av spel och alkohol, tobaksvanor, sociala medier och arbetsförmåga.
– Vi vet att välmående är en färskvara, särskilt i en prestationsinriktad miljö som elitidrott. Att SHL nu tar ett långsiktigt grepp om spelarnas hållbarhet är viktigt och visar på ett framtidstänk, säger Elin Ekblom Bak.
Under säsongen 2024/2025 har enkäten skickats ut vid tre tillfällen – före, under och efter säsong, och besvarats av cirka 60–70% av spelarna.
– Det här är en självklar och viktig del av vårt arbete med hållbar utveckling. För att skapa en hållbar liga krävs att vi stöttar spelarnas fysiska och mentala välmående. Samarbetet tillför fler insikter och ger oss bättre förutsättningar att fortsätta utvecklas i rätt riktning, säger Johan Cahling, Chef för Hållbar utveckling på SHL.
– Svaren har tagits emot med stort engagemang och har lett till öppna och konstruktiva samtal med klubbar och sportchefer, och vi arbetar vidare för att främja spelarnas välmående, säger Gizela Ahlgren Bloom, biträdande sportchef SHL.
Resultaten har analyserats av forskarna, som nu presenterat förslag på fokusområden inför kommande säsong. IMR, SHL:s sportchefer och SICO har gemensamt beslutat om konkreta åtgärder för att möta dessa behov och främja spelarnas välmående. Som ett led i arbetet framåt kommer IMR under hösten att besöka samtliga SHL-klubbar och presentera resultaten samt föreläsa om hälsa och välmående.
– Vi är stolta över att kunna bidra med IMR:s kompetens och teknik för att stärka spelarnas och SHL:s välmående. Det är ett paradigmskifte för svensk ishockey, säger Mats Sundin.
Uppföljning sker under säsongen 2025/2026, för att utvärdera effekten av de insatser som görs.
AHLSELL
Sänkt sjukfrånvaro och en starkare hälsokultur i Hallsberg
Minskad sjukfrånvaro, ökat välmående, och rörelse som en naturlig del av arbetsdagen.
Så lyckades Ahlsell göra hälsa till en självklar del av kulturen på Logistikcentrum.
Logistikcentrum i Hallsberg är en av Europas största lagerverksamheter, med drygt 1100 anställda och drift dygnet runt. Det är ett fysiskt krävande arbete med många tunga lyft, och både interna undersökningar och sjukfrånvarostatistik visar att logistikverksamheten sticker utjämfört med andra delar av Ahlsell. Att just logistiken utmärker sig är inte ovanligt i stora bolag, men för Ahlsell har det aldrig varit en ursäkt för att inte agera, snarare tvärtom.
– Det här är en utmaning vi tar på största allvar. Vi vill att alla medarbetare ska känna att man trivs och mår bra på jobbet, och ha goda förutsättningar för att kunna utföra ett bra arbete, säger Matilda Gustafsson, HR-chef på Ahlsells Logistikcentrum i Hallsberg.
Genom åren har flera olika hälsoinitiativ testats på Logistikcentrum utan att ge de resultat man hoppats på. Även om insatserna varit bra har de inte alltid lyckats fånga upp den bredd av behov och intressen som finns bland medarbetarna, vilket gjorde det klart att en ny typ av hälsosatsning behövdes.
"I dag bryter vi ofta våra möten med en fuldans eller ett träningspass."
Tillsammans med IMR startades en pilot där 200 medarbetare fick tillgång till personlig hälsocoachning och IMRs app för stöd och uppföljning.
När pilotgruppen efter mindre än ett år visade minskad sjukfrånvaro valde man att utöka satsningen till hela Logistikcentrum. Resultaten fortsatte bekräftas i vinterns medarbetarundersökning, med höjda index och många positiva kommentarer.
– Jag är skeptiskt lagd, så jag trodde inte att vi skulle se någon skillnad, men när vi tittade på sjukfrånvaron för pilotgruppen, jämfört med andra grupper, kunde vi se en signifikant minskning, säger Daniel Johansson, Logistikchef på Ahlsells Logistikcentrum i Hallsberg.
– I vår medarbetarundersökning i februari hade vi hoppat upp ett antal index på lagersidan, framför allt inom arbetsglädje och lojalitet, och det var många positiva kommentarer kring den här satsningen, säger Matilda Gustafsson.
Det nya fokuset på hälsa har även märkts i vardagen på Logistikcentrum. Rörelsepauser har blivit en naturlig del av ledarträffar, mikroträningspass görs i korridorerna och interna hälsoambassadörer har tagit plats som inspiratörer.
– I dag bryter vi ofta våra möten med en fuldans eller ett träningspass. Vi har fått in rörelse på ett roligt och naturligt sätt, säger Daniel Johansson.
"Våra chefer har varit våra viktigaste kanaler och de har gjort ett fantastiskt jobb."
Bakom framgången finns flera faktorer, men en tydlig riktning från ledningen har varit helt avgörande.
– Det började med ledningens riktning, driv och beslutsamhet. Att vi hela tiden haft ett starkt stöd uppifrån har satt nivån, säger Daniel Johansson.
En annan viktig aspekt har varit chefernas roll. I en verksamhet där de flesta inte jobbar framför en dator, har cheferna varit centrala för att nå ut med information och skapa engagemang.
– Våra chefer har varit våra viktigaste kanaler. De har behövt vara pålästa och trygga i vad de förmedlar, och de har gjort ett fantastiskt jobb, säger Matilda Gustafsson.
Avslutningsvis lyfter Daniel vikten av enkelhet och individanpassning.
– Jag tror att den sista faktorn är enkelheten. Upplägget är på medarbetarnas villkor. Det handlar om små steg i vardagen, inte om att bli elitidrottare. Det sänker tröskeln och gör att fler vågar vara med.