Hanterar ni psykisk ohälsa som ett individuellt problem? Något som ska lösas med information, en föreläsning, eller ett samtal när det redan gått för långt? Ofta behandlas psykisk ohälsa på just det sättet, fastän det idag är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige.
Ansvaret läggs många gånger på individen, samtidigt som behov och lösningar förväntas se likadana ut för alla. Det blir en motsägelse. Vill vi skapa verklig förändring behöver vi arbeta på ett helt annat sätt.
Psykisk ohälsa är en verksamhetsfråga
Enligt den senaste lägesbilden från Försäkringskassan står psykiatriska diagnoser för en stor del av sjukfrånvaron. Det handlar inte bara om hur många som blir sjukskrivna, utan om att sjukfallen ofta blir längre och svårare att komma tillbaka från. Individen drar givetvis det tyngsta lasset, men psykisk ohälsa påverkar även familj och arbetsplats i stor utsträckning. Ändå läggs mycket av ansvaret på individen själv. Med psykisk ohälsa som en av de största drivarna av sjukfrånvaro är det inte längre rimligt att se det som en enskild individs problem. Det är en verksamhetsfråga.
Så behandlas psykisk ohälsa i arbetslivet idag
Medvetenheten kring psykisk ohälsa i arbetslivet har aldrig varit större. Många organisationer vill göra rätt, men fortsätter att investera i insatser som inte ger några resultat.
I praktiken ser arbetet ofta likadant ut:
- fokus på att individen själv ska signalera behov
- tillgång till stödsamtal eller företagshälsa först när behovet redan är tydligt
- generella initiativ för alla medarbetare, oavsett situation
I många fall hanteras psykisk ohälsa genom en standardiserad process: en kontakt med chef eller HR, ett erbjudande om stödsamtal och en uppföljning enligt en förutbestämd struktur. Varje individ går igenom samma steg, oavsett situation, behov eller förutsättningar. Komplexa problem reduceras till en checklista att bocka av, snarare än något som anpassas efter individens verklighet. Därför uteblir effekten.
Tips: Ladda ner vår guide Psykisk ohälsa på arbetsplatsen
När insatsen kommer är det ofta redan för sent
Forskning visar att psykisk ohälsa inte bara påverkar sjukfrånvaro, utan även arbetsförmåga och produktivitet långt innan en sjukskrivning sker.
Det innebär att påverkan märks i verksamheten tidigare än många tror:
- sänkt kapacitet
- svårare planering
- ökad belastning på teamet
- tapp i kvalitet och kontinuitet
Sjukfrånvaron är ofta bara den synliga delen av problemet. Ändå sker en stor del av arbetet med psykisk ohälsa först när en medarbetare redan blivit sjukskriven. Vid den punkten har problemen många gånger byggts upp under lång tid.
Tidiga tecken på att en medarbetare inte mår bra finns nästan alltid där:
- trötthet
- sänkt fokus
- minskad kapacitet
- irritation eller förändrat beteende
Problemet är att det sällan finns något systematiskt arbetssätt för att fånga upp signaler, eller ännu bättre, förebygga psykisk ohälsa. Istället reagerar organisationen när konsekvenserna redan blivit tydliga. Då handlar det inte längre om att fånga upp någon i tid, eller arbeta förebyggande, utan att hantera något som redan gått för långt. För individen blir vägen tillbaka till fungerande vardag och arbetsliv ofta betydligt längre och tyngre än vad som hade behövts.
Organisationer missar helhetsperspektivet
Mycket av det organisatoriska arbetet med hälsa fokuserar på struktur, riktlinjer och arbetsmiljö. Det är viktigt, men det räcker sällan på egen hand. Även i en välfungerande organisation kvarstår en avgörande faktor: hur individen faktiskt mår och fungerar i sin vardag.
Psykisk ohälsa hanteras ofta som något isolerat som ska lösas med samtal, snarare än något som också påverkas av vardagliga beteenden över tid. Samtidigt visar forskning på motsatsen. Faktorer som sömn, fysisk aktivitet och återhämtning påverkar både psykiskt välmående och kognitiv förmåga. Brist på återhämtning eller rörelse kan öka stressnivåer, försämra fokus och på sikt påverka arbetsförmågan. Ändå är det få organisationer som arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa. Insatser för fysisk och psykisk hälsa delas ofta upp, utan att kopplingen mellan dem tas tillvara.
Samtidigt är det här ett område där arbetsplatsen faktiskt kan göra stor skillnad. Genom att skapa förutsättningar för återhämtning, rörelse och hållbara vanor i vardagen går det att stärka medarbetares hälsa – fysisk såväl som psykisk. Arbetsplatsen är en del av vardagen, och det är i det dagliga arbetet som förutsättningarna för hälsa sätts. Hur arbetsdagen är utformad påverkar vad som faktiskt är möjligt i praktiken.
Det kan till exempel handla om att:
- skapa utrymme för återhämtning under arbetsdagen
- uppmuntra och möjliggöra rörelse
- stötta beteenden som stärker hälsa över tid
Vad behöver organisationer göra annorlunda?
För att minska sjukfrånvaro kopplad till psykisk ohälsa krävs ett tydligt skifte. Inte fler insatser, utan ett annat sätt att arbeta med hälsa i vardagen.
Från standardlösningar till rätt stöd för varje individ
Medarbetare har olika förutsättningar men får ofta tillgång till samma insatser, vilket gör att effekten uteblir.
Från reaktivt till förebyggande
Arbetet behöver börja innan sjukfrånvaron syns, för såväl individens som organisationens bästa.
Från punktinsatser tillkontinuitet i vardagen
Enskilda aktiviteter kan fungera som startskott, men för bestående förändring krävs ett långsiktigt arbetssätt.
Därför blir beteendeförändring avgörande
När människor får rätt stöd, vid rätt tillfälle, blir det lättare att:
- skapa bättre vanor
- hantera stress
- få till återhämtning
- bygga hållbar energi över tid
Då skapas faktisk förändring i vardagen, och verklig effekt uppstår.
På IMR har vi, tillsammans med ledande forskare, utvecklat ett arbetssätt som hjälper människor att förändra beteenden kopplade till sömn, rörelse, stress och återhämtning för att stärka deras hälsa.
Genom att kombinera hälsomätning, personlig coaching och kontinuerligt stöd skapas förutsättningar för förändring över tid.
Det innebär att vi kan:
- möta individen med rätt stöd utifrån behov
- fånga upp hälsorisker tidigt
- arbeta förebyggande innan problemen leder till sjukfrånvaro
Samtidigt får organisationen en tydlig bild av hälsoläget, med data som gör det möjligt att arbeta mer systematiskt och målstyrt. Resultatet blir verklig förändring i beteenden, med effekt på både hälsa och verksamhet, vilket är något traditionell företagshälsa sällan lyckas med.
Vill ni veta mer om hur ni kan förbättra psykisk hälsa i er verksamhet? Kontakta oss så berättar vi mer!