Arbetsgivare har ofta bra koll på närvaro, frånvaro och arbetstid. Färre följer arbetsförmåga, trots att det är minst lika viktigt. 

En medarbetare kan vara på plats varje dag, göra sitt jobb och hålla sig inom schemat. Men hur mycket energi finns kvar under dagen? Är personen fokuserad? Hur påverkar smärta, stress, sömnbrist eller låg återhämtning arbetet under dagen? För arbetsgivare som vill förstå hur medarbetarna faktiskt mår och presterar över tid, är arbetsförmåga ett bättre mått än närvaro.

Vad är arbetsförmåga?

Arbetsförmåga handlar om en persons förutsättningar att klara sitt arbete utifrån hälsa, energi, resurser och arbetets krav. Det är alltså inte samma sak som att vara frisk eller sjuk, och inte heller bara en fråga om frånvaro eller närvaro. 

De flesta känner igen sig i att arbetsförmågan kan variera. Vissa dagar fungerar allt; man har energi, fokus och ork. Andra dagar är man på plats, men med lägre kapacitet. Det som brukar gå snabbt tar längre tid, kroppen känns tung, koncentrationen svajar och små problem tar mer kraft än de brukar. 

Det betyder inte att någon gör ett dåligt jobb, utan att människors förmåga att prestera påverkas av mer än arbetstid. En person kan vara på jobbet varje dag men ändå ha en arbetsförmåga som är påverkad. Det kan handla om stress, smärta, låg återhämtning, psykisk belastning eller andra faktorer. 

När arbetsförmågan sjunker påverkas verksamheten redan innan det syns i sjukfrånvaro. För arbetsgivare blir det därför för trubbigt att bara titta på om medarbetare är närvarande. Ännu viktigare är det att förstå om människor har förutsättningar att orka, fungera och prestera när de är där.

Arbetsförmåga är relevant i alla typer av arbeten

Arbetsförmåga behöver alltid förstås i relation till arbetsuppgifterna. I kontorsmiljö kan nedsatt arbetsförmåga märkas som sämre fokus, långsammare beslut, svårare prioritering, lägre energi eller fler misstag. I mer fysiska yrken blir arbetsförmåga ofta ännu mer konkret. På ett lager kan smärta, trötthet eller låg återhämtning påverka tempo, säkerhet och uthållighet. I byggbranschen kan kroppen vara avgörande för att arbetet ska kunna göras säkert och hållbart. I restaurangmiljö kan hög stress, långa pass och fysisk belastning påverka både service, kvalitet och ork över tid. 

Arbetsförmåga ser alltså olika ut i olika verksamheter. Men den är alltid kopplad till samma grundfråga: har medarbetaren förutsättningar att klara arbetets krav? 

För organisationer med många medarbetare i fysiska roller blir detta särskilt viktigt. Där kan arbetsförmåga vara skillnaden mellan att arbetet flyter på, att kvaliteten håller och att människor orkar över tid – eller att belastningen gradvis blir för hög. 

Tips! Mer om hur fysiskt arbete påverkar medarbetare i vårt webinar: Fysiskt krävande jobb – bra eller dåligt för hälsan?

Vad påverkar arbetsförmågan?

Arbetsförmåga påverkas sällan av en enda faktor. Den formas av hur kroppen mår, hur belastningen ser ut, hur återhämtningen fungerar, hur stressnivån utvecklas och hur medarbetaren själv upplever sin hälsa. 

Därför stärks ofta arbetsförmågan när stressen minskar, smärtan blir mer hanterbar, den fysiska aktiviteten ökar och den allmänna hälsan förbättras. För arbetsgivare innebär det att arbetsförmåga gör hälsa mer konkret. Det är ett mått som går att följa, förstå och påverka över tid, och som visar på medarbetares förmåga att orka, fungera och prestera i arbetet.

Hur mäter man arbetsförmåga?

Arbetsförmåga mäts ofta genom självskattning. Det innebär att medarbetare får bedöma sin egen förmåga att klara arbetet i relation till de krav arbetet ställer. Det handlar inte om att sätta en etikett på individen. Poängen är att fånga upp hur människor själva upplever sin kapacitet, sitt nuläge och sina förutsättningar. 

För arbetsgivare kan det ge svar på viktiga frågor som: 

  • Hur upplever medarbetare sin förmåga att klara arbetet?
  • Förändras arbetsförmågan över tid?
  • Finns det grupper där stress, smärta eller låg allmän hälsa sammanfaller med lägre arbetsförmåga?
  • Syns effekten av insatser i förbättrad arbetsförmåga? 

När arbetsförmåga följs över tid blir det lättare att förstå om hälsoarbetet faktiskt gör skillnad. Det gör också att organisationen kan agera tidigare, innan problemen vuxit sig stora. 

Arbetsförmåga visar om hälsoarbetet gör skillnad 

Eftersom arbetsförmåga påverkar produktivitet, kvalitet, säkerhet och prestation över tid, visar måttet tydligt hur hälsa kopplas till verksamheten. Det gör även arbetsförmåga till en strategisk fråga för både HR och ledning. Inte för att människor ska pressas mer, utan för att organisationen behöver förstå om medarbetarna har rimliga förutsättningar att klara arbetet utan att slitas ner. 

IMR Pulse mäter arbetsförmåga tillsammans med andra nyckeltal som smärta, fysisk aktivitet, stress och allmän hälsa. De ger en tydlig bild av nuläge, risker och utveckling i organisationen. Då kan ni gå från att reagera på problem till att arbeta mer förebyggande. För när människor mår bättre, märks det också i deras förmåga att orka och prestera när de är på jobbet. 

Vill ni veta mer om hur vi på IMR mäter och förbättrar nyckeltal som arbetsförmåga? Kontakta oss!


Källa:
Suntarbetsliv – Arbetsförmåga
FHVmetodik – Arbetsförmåga
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa ditt företag?
Kontakta oss

Förebyggande hälsoarbete. Verkliga resultat.

Håll dig uppdaterad!

Nyhetsbrev

Frågor?

Kontakta oss

Birger Jarlsgatan 57, 113 56, Stockholm