Stillasittande har blivit en av vår tids största hälsoutmaningar, och svenskarna är ett av världens mest stillasittande folk. Det här påverkar inte bara individers hälsa, utan också arbetsplatser och samhället i stort.

I den här artikeln delar Mai-Lis Hellénius med sig av konkreta tips för hur ert företag eller organisation kan minska stillasittandet på er arbetsplats.

Det var nyligen, för ca 15 år sedan, när rörelsemätaren började användas i forskning som man insåg hur stor del av tiden vi spenderar stillasittande. Idag vet vi att alla, oavsett ålder, sitter i snitt 9-10 timmar per dag. Och ofta sitter vi 3-4 timmar i sträck, utan avbrott.

Vi har träffat Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska Institutet, som menar att farorna med stillasittande är farligare än de flesta tror.

– Vi har varit väldigt fokuserade på motion och träning men missat timmarna där emellan. Alltså de vi sitter. Även om mängden träning och motion kanske ökat lite grann spelar det ingen större roll, för när vi sitter så här mycket så har den totala fysiska aktiviteten minskat, vilket gör att vi missar många fantastiska effekter som kommer med rörelse, säger hon.

Långvarigt stillasittande ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera cancerdiagnoser, depression och demens. När vi i stället rör på oss minskar vi inte bara risken för dessa sjukdomar, vi får även en extra boost i att vi blir gladare, mer produktiva och mer effektiva.

Öka hälsan och produktiviteten med en rörelsepaus

Undersökningar visar att korta rörelsepauser under arbetsdagen är ett bra och effektivt sätt att bryta stillasittandet. En rörelsepaus kan bland annat leda till förbättrad effektivitet, bättre självkänsla, bättre självskattad hälsa, mindre stress och mindre depressivitet. Man har även sett positiva effekter på välbefinnandet hos de som använder höj- och sänkbart skrivbord.

Hur ofta man ska bryta stillasittandet för bäst effekt forskas det fortfarande på. Men en riktlinje att förhålla sig till är en kort stund varje halvtimme. Till exempel genom att göra en ”Kiruna”, som innebär att man gör 10 knäböj eller gå en kort sväng runt kontoret.

Vem bär ansvaret – individen eller arbetsplatsen?

Enligt en sammanställning från Göteborgs Universitet sitter kontorsarbetare i Sverige 70% av arbetstiden i snitt. Och vi tillbringar en väldigt stor del av våra liv på jobbet. Så vems ansvar är det egentligen att se till att bryta stillasittandet – individens eller arbetsplatsens?

Mai-Lis Hellénius menar att ansvaret inte enbart kan läggas på individen.

– Vi kan inte ställa orimliga krav på att individen ska ta hela ansvaret. Självklart ska vi vara medvetna och göra vad vi kan, men det krävs att samhället och arbetsplatser skapar förutsättningar för att göra det lättare att välja hälsosamma alternativ, säger hon.

Hon drar en parallell till hur livsmedelsbutiker placerar ohälsosamma produkter vid kassorna.

– Hur ska en trött förälder kunna motstå att köpa godis klockan 17.30 när alla i familjen är hungriga och godiset är precis vid kassan? Samhället och arbetsplatser måste hjälpa till att göra det enklare att välja rätt, fortsätter hon.

Mai-Lis 5 tips för att minska stillasittandet (och öka rörelsen) på arbetsplatsen:
  1. Utvärdera vilka möjligheter som finns på din arbetsplats. Varje arbetsplats har sina unika förutsättningar. Fundera på vilka förändringar som kan vara möjliga och effektiva hos just er. För en dialog med medarbetarna och fråga vad de tror skulle vara görbart.
  2. Bjud in föreläsare. Kunskap om stillasittandes negativa effekter (och rörelsens positiva) kan öka motivationen att agera, på alla nivåer i företaget.
  3. Gör rörelse under arbetsdagen till en norm. För att uppnå långsiktiga resultat behöver rörelse bli en naturlig del av arbetsdagen. Utse en ansvarig som ser till att rörelsepauser som till exempel en ”Kiruna” blir av, investera i ståbord och uppmuntra till promenadmöten när det är möjligt.
  4. Involvera hela organisationen. För att hälsoinsatserna ska få genomslag behöver alla på arbetsplatsen vara med. En gemensam insats ökar chanserna att skapa en hållbar förändring.
  5. Undvik att förstärka hälsoklyftorna. Hälsoklyftorna i Sverige är stora, och de kan även speglas på arbetsplatsen. Se till att hälsoinitiativ inkluderar alla medarbetare för att skapa en bättre arbetsmiljö för alla.

Genom att införa små, enkla och hållbara förändringar kan ni som företag eller organisation förbättra hälsan på arbetsplatsen och minska både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. I slutändan leder det till friskare, gladare och mer produktiva medarbetare – en investering som alla vinner på.