På samma sätt som fysisk aktivitet kan förebygga och minska mental och fysisk ohälsa, kan fysisk inaktivitet göra att vi mår sämre.
Enligt nya siffror från Folkhälsomyndigheten kan hela 21% av alla sjukdomsfall i psykiatriska tillstånd (depression, stress och ångest) härledas till otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande.
Fysisk aktivitet är en grundpelare för god hälsa och välbefinnande. Trots detta lever många människor i Sverige ett stillasittande liv, ofta på grund av stillasittande arbeten, ökad skärmtid och en alltmer passiv fritid.
Att vara otillräckligt fysiskt aktiv innebär att kroppen inte får den rörelse den behöver för att fungera optimalt. Något som på sikt kan leda till olika hälsoproblem som till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera former av cancer, förtida död och psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa och otillräcklig fysisk inaktivitet
Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten* kan så mycket som 21% av alla sjukdomsfall i psykiatriska tillstånd (depression, stress och ångest) härledas till otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande.
Med andra ord skulle 21% av de människor som drabbas av dessa psykiatriska tillstånd kanske inte ha utvecklat sina problem, eller fått dem i mindre utsträckning, om de hade varit mer fysiskt aktiva och haft en mindre stillasittande livsstil.
Vad innebär otillräcklig fysisk aktivitet?
Otillräcklig fysisk aktivitet innebär att man inte kommer upp i de allmänna rekommendationer som finns kring fysisk aktivitet. I Folkhälsomyndighetens rapport definieras det som ”mindre än 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan, och stillasittande handlar om att sitta stilla i 8 timmar eller mer per dag, borträknat nattsömnen.”
Kostsamt för samhället
Förutom att otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande drabbar individer, medför det också stora ekonomiska kostnader för samhället. Enligt rapporten från Folkhälsomyndigheten uppgick dessa kostnader till 16,5 miljarder kronor under 2023, för de fyra sjukdomsgrupperna cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes. Av dessa stod psykiatriska tillstånd för den största kostnaden, med 8,5 miljarder kronor.
Om vi istället skulle röra på oss mer och bryta stillasittandet oftare, skulle vi få stora vinster. Inte bara genom minskade kostnader, utan också i form av ökat välmående samt färre fysiska och mentala besvär – vinster som skulle gynna både individer, arbetsplatser och samhället i stort.
*Läs hela Folkhälsomyndighetens rapport här: ”Samhällsekonomiska kostnader kopplat till stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet”